torsdag, april 29, 2010

Zizek om vulkanens effekter

Vi lever i en tid när när vi både har makt över naturen, och samtidigt är mer utelämnade till den än någonsin, skriver Slavoj Zizek i en färsk artikel med anledning av vulkanutbrottets konsekvenser:
Our growing freedom from and control over nature - indeed our survival - rely on a series of stable natural parameters that we tend to take for granted: in temperature, for example, the composition of the air, water and energy supply, and so on. We can "do what we want" only so long as we remain marginal enough. The limits to our freedom become palpable with ecological disturbances, as our ability to transform nature destabilises the basic geological conditions of life on earth.

(...)

There is, however, something deceptively reassuring in this readiness to assume responsibility for the threats to our environment. We like to feel guilty because that suggests everything depends on us - if we pull the strings of the catastrophe, then we can save ourselves simply by changing our lives. The ongoing volcanic outburst is a reminder that our ecological troubles cannot be reduced to our hubris, to our disturbing the balanced order of earth.

Tänk om allt inte är upp till oss ...

fredag, april 23, 2010

Om naturen som det yttersta hotet mot frihet

Foto: Robert Hammarstrand

På tal om föreställningen om människans oinskränkta herravälde över naturen, så tycks den återfinnas både inom marxismen och inom kapitalismen. I alla fall enligt nedanstående exempel:

Michael Allen Gillespie beskriver i sin bok The Theological Origins of Modernity, hur vänsterhegelianerna i sin jakt på total frihet även försökte bekämpa den begränsande naturen:
"In place of the existing order they imagined a world in which everyone would be able to do whatever they wished, to ´hunt in the morning, fish in the afternon, and be a critical critic in the evening.´However, such universal freedom and prosperity could only be achieved if nature were completely mastered. To achieve this goal, they believed it would thus be necesary to be free human productivity forces by means of a revolutionary overthrow of the existing social and political order. In this way the artificial constraints on the productive power of technology would be removed, a superabundance created, and all want eliminated."
Michael Allen Gillespie, The Theological Origins of Modernity. (The University of Chicago Press: 2008). s.283
Terry Eagleton hävdar i After Theory att kapitalismen, trots sitt vurmande för materialismen, är hemligt allergisk mot det materiella, inklusive naturen:
"It is a culture shot through with fantasy, idealist to its core, powered by a disembodied will which dreams of pounding Nature to pieces. It makes an idol out of matter, but cannot stomach the resistance it offers to its grandiose schemes. It is to be sure, no crime to tattoo your biceps. The West has long believed in molding Nature to its own desires; it is just that it used to be known as the pioneer spirit and is nowdays known as postmodernism. Taming the Mississippi and piercing your navel are just earlier and later versions of the same ideology. Having moulded the landscape to our own image and landscape, we have now begun to recraft ourselves. Civil engineering has been joined by cosmetic surgery. But there can be more or less cridible reasons for piercing your navel. The credible reason is that it is fun; the discreditable reason is that it may involve the belief that your body, like your bank account, is yours to do what you like with."
Terry Eagleton, After Theory (Penguin books, 2004) s. 165
Marxismen och kapitalismen tycks alltså förenad av ett sorts gemensamt förakt för naturen och de begränsingar som den ställer människan inför. Ny tanke för mig ...

torsdag, april 22, 2010

Ingen damm i Mumindalen


Den förestående Expo-utställningen i Shanghai blottlägger intressanta ideologiska konflikter. På denna världsutställning strävar ju varje land och stad med självaktning att visa upp sig inför varandra och kapitalstarka investerare. Varje nation har sin egen jingel och sin egen slogan. Som varje trogen CNN-tittare vet, så marknadsför sig Malyaisa som, "Truly Asia", medan årets svenska ledord är Innovation, Hållbarhet, och Kommunikation.

Den finska utställningen har dock hamnat i klammeri med de kinesiska myndigheterna. Berlingske Tidende rapporterar hur den kinesiska ledningen har synpunkter på den finska monterns innehåll och budskap. Finnarna planerar nämligen att erbjuda ett stycke kontroversiell finsk scenkost - Mumintrollen. I programmet står uppförandet annonserat som "Moominpappa at sea, Shanghai Grand Theatre".

Vad är det då kineserna uppfattar som så stötande? Fillifjonkan? Att mumintrollen, bortsett från muminpappans hatt, saknar kläder? Nix! Enligt uppgift skall det hela handla om att de finska små trollen i det planerade dramat väljer att underordna sig naturens krafter. Den politiska sprängkraften i detta budskap har tydligen irriterat kineserna. För de gigantiska dammprojektens land underbyggs naturligtvis av föreställningen om människans oinskränkta herravälde över naturen. Att böja sig inför, eller att underordna sig naturen, kan ju då bara uppfattas som ett tecken på svaghet; i den eviga kampen mellan natur och kultur måste den kinesiska kulturen stå som segrare. I detta sammanhang hotar alltså finsk kultur kinesiska kulturella föreställningar om naturen.

Enligt regimkritiker var orsakerna till att filmen Avatar förbjöds i Kina likalydande. Det är väl bara en tidsfråga innan även den svenska utställningen får sig en uppsträckning av kineserna. Den svenska utställningen vill ju på "ett attraktivt och trendkänsligt sätt visa kommunikation som en förutsättning för ett öppet och harmoniskt samhälle – mellan människor, myndigheter och omgivning". Kanske kan man under lagren av attraktivitet och trendkänslighet ana en sublim kritik av de kinesiska myndigheternas brist på informations- och yttrandefrihet.

Frågan för dagen blir väl dock: Om mumintrollens budskap om att vi måste böja oss under naturen upplevs som provocerande, vilken kris måste då inte Eyjafjallajökulls utbrott orsaka i Kinas kommunistiska parti?

tisdag, april 20, 2010

Witty brits


G.K Chestertons Orthodoxy finns som gratis podcast på iTunes:
"It is idle to talk always of the alternative of reason and faith. Reason it itself a matter of faith. It is an act of faith to assert that our thoughts have any relation to reality at all. If you are merely a sceptic, you must sooner or later ask yourself the question, ´Why should anything go right, even observation and deduction? Why should not bad logic be as misleading as bad logic? They are both movements in the brain of a bewildered ape?´" - Chesterton. Orthodoxy. New York: Doubleday. s 29

En annan witty brit är N.T Wright ... missa inte föreläsningarna från den färska Wheaton-konferensen: Jesus, Paul and the People of God: A Theological Dialogue with N.T. Wright.

måndag, april 19, 2010

Alla hollywoodtrailers moder



En lysande lektion i performativt tal ...

Tipstack till Olov!


söndag, april 18, 2010

Talande tystnad

Den som är intresserad av teologi och filosofi i allmänhet, och Slavoj Zizek, Ingemar Bergman och René Girard i synnerhet, bör kolla in bloggen Silentium Dei.

Där fann jag detta klipp som "ger viss förståelse för varför SVT valde någon som Ernst Kirchsteiger och inte Slavoj Zizek till att leda Sommartorpet":

lördag, april 17, 2010

Flygindustrin i aska


"Visst - man kan hävda att ekonomin påverkas negativt av detta. Men den Tardeanska motfrågan är: Hur många affärsplaner kläcks inte nu, bland folk som ryckts ur sina kalendrar? Hur många barn blir till? Hur många nya låtar? Vi skall alltid komma ihåg att det är uppfinningen, skillnaden, inte repetitionen (arbetet eller kapitalet) som är den sanna källan till välfärd."

Karl Palmås skriver med anledning av den överraskande askan.

tisdag, april 13, 2010

Om förnuftets brister

Stanley Fish skriver om Habermas, religion och upplysningstro i N.Y Times:
What secular reason is missing is self-awareness. It is “unenlightened about itself” in the sense that it has within itself no mechanism for questioning the products and conclusions of its formal, procedural entailments and experiments.
(...)
The counterpart of science in the political world is the modern Liberal state, which, Habermas reminds us, maintains “a neutrality . . . towards world views,” that is, toward comprehensive visions (like religious visions) of what life means, where it is going and what we should be doing to help it get there. The problem is that a political structure that welcomes all worldviews into the marketplace of ideas, but holds itself aloof from any and all of them, will have no basis for judging the outcomes its procedures yield.
(...)
The Liberal state, resting on a base of procedural rationality, delivers no such goals or reasons and thus suffers, Habermas says, from a “motivational weakness”; it cannot inspire its citizens to virtuous (as opposed to self-interested) acts because it has lost “its grip on the images, preserved by religion, of the moral whole” and is unable to formulate “collectively binding ideals.”

måndag, april 12, 2010

Merton om lidande

"Indeed, the truth that many people never understand, until it is too late, is that the more you try to avoid suffering, the more you suffer, because smaller and more insignificant things begin to torture you, in proportion to your fear of being hurt. The one who does most to avoid suffering is, in the end, the one who suffers most: and his suffering comes to him from things so little and so trivial that one can say that it is no longer objective at all. It is his own existence, his own being, that is at once the subject and the source of his pain, and his very existence and consciousness is his greatest torture."

~ Thomas Merton, The Seven Storey Mountain, p. 91
Kanske är det i ljuset av ovanstående man skall se på västvärldens så kallade I-landsproblem ...

torsdag, april 08, 2010

Om modernitetens religiösa anor II

Under rubriken "Är det moderna sekulärt - eller religiöst", skriver Ola Sigurdson:
" ... ”religion” respektive ”sekularism” är helt enkelt inte särskilt användbara kategorier för att diskutera vilken politik som bör föras, vare sig här hemma eller där borta. Snarare fungerar de mystifierande, eftersom de felaktigt utgår från att det finns några väsensegenskaper som definierar ”det religiösa” eller ”det sekulära”. Om målet är en någorlunda fredlig samexistens i ett pluralistiskt samhälle måste vi befria oss från dessa förlegade kategorier – eller åtminstone använda dem på ett betydligt mer differentierat och nyanserat sätt – för att överhuvudtaget förstå i vilket kulturellt och socialt tillstånd vi befinner oss."
Let the deconstruction begin!

onsdag, april 07, 2010

Ovetenskapliga talibaner

Nyligen skrev Göran Hägglund en debattartikel på temat brott och straff i SvD, där han beklagar att brott och straff i hög grad varit frikopplad från de djupare moralfrågorna:

För den som har tagit sitt straff har sonat sitt brott och har med det återupprättats som moralisk person. Man har fått en chans att i andras ögon återinträda i samhället som en ansvarstagande person. Det är alltså en annan diskussion än frågan om straffets längd. Det handlar om straffet som sådant, dess vikt för ett civiliserat och i verklig mening moraliskt samhälle.

På detta replikerar idag Aftonbladets ledarsida på ett mer än lovligt korkat sätt, och skriver:

"att låta lag och rätt vägledas av moral- och trosuppfattning andas närmast sharialag."

Vad menar då Aftonbladet skulle vara alternativet? Vad skall lag och rätt låta sig vägledas av? Den värdeneutrala Vetenskapen, kanske? Som om problemet med talibanerna vore att de är ovetenskapliga ...

måndag, april 05, 2010

Ideology at its purest

“Certain features, attitudes and norms of life are no longer perceived as ideologically marked. They appear to be neutral, non-ideological, natural, commonsensical. […] We designate as ideology that which stands out from this background […] The Hegelian point here would be that it is precisely the neutralisation of some features into a spontaneously accepted background that marks out ideology at its purest and at its most effective”
- Slavoj Zizek, Violence, s.31

söndag, april 04, 2010

Glad Påsk!


Nyligen hittade jag dessa tavlor på second hand. Jag är dock lite osäker på vem som avbildats. De fyra evangelisterna plus Johannes Döparen? Men vem är vem? Vem är mannen med den läskiga sågen, och vem är han med den gigantiska vinkelhaken? Är det någon som vet?