Via Arne Rasmussons intressanta text hos
Cruciform Phronesis hittade jag Ann Heberleins lysande replik i
DN på en insändare i
Kyrkans Tidning.
"En teologi måste ta in hela människans existens för att kunna fungera som livstolkning. Teologin måste hantera också de mörka sidorna i människans existens, möta hennes frågor och förtvivlan, se henne fullt ut som hon är: bristfällig. Först då betyder försoning och förlåtelse något."
Från modernismens naiva övertro på människans godhet och rationalitet, bevare oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar