Hemma i Sverige again. Dövar min efterhängsna jetlag med liter av efterlängtat svenskt kaffe, och O’boy och macka så klart. Denna gastronomiska välsignelse som mer eller mindre byggt min kropp. Kanske inte lika gott som cinnamon & raisin bagel, men man tager vad man haver.
Så är då studierna över för den här gången, suck! Om jag hade varit ekonomiskt oberoende hade jag nog studerat livet ut. Men man har ju fått jobb…
Jag är numera Göteborgs enda manliga kommunalrådssekreterare, och utan jämförelse den yngsta. Visserligen är det bara ett kortare vikariat, men ändå. De andra sekreterarna är rundnätta damer i 60 årsåldern som skryter över sina barnbarn, så nästa personalmöte blir säkert party.
Fast ibland känner jag mig lite som Charlie i The West Wing, ni vet han som är President Bartlets personlige hjälpreda. Det är alltså jag som säger om det finns tid i kalendern eller ej, och den som bestämmer över agendan är ju den som har makten!
tisdag, maj 02, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Välkommen hem! Skönt att Gbg styrs med säker hand. Se upp för gamla tanter och personalfester...
BD
Tack, Skall försöka att hålla ögonen öppna!
/The man behind the woman
Välkommen hem och tack för en utmärkt blogg från Kanada.
...och du kan få vara Charlie, det är okej, jag har ändå alltid tänkt att jag är Josh.
Tack, tack!
Josh är ok, men Toby är coolast!
Tack för fruktsalladshäng på din balkong.Kul att du e hemma igen!
kram
Skicka en kommentar