Besökte för första gången Världskulturmuseet idag. Det hela var mycket förvirrande. Ta bara begreppet världskultur. Va katten är det för något? Tibetanska bönekvarnar? Baywatch?
Anyway…
Jag kan se det framför mig, hur några desperata politiker i något statligt kulturråd lagt pannorna i djupa veck inför de vikande besöksiffrorna på landets museer. Frågorna har hopat sig: Hur skall vi locka dit massorna? Hur skall vi få kidsen att gå på museum?
I ren desperation anlitade man en svindyr konsult som levererade universallösningen: Omväxling, högt tempo och interaktivitet, lite som MTV ungefär. Kidsen gillar sånt.
Och så fick det bli. Världskulturmuseet känns verkligen som anpassat för MTV-generationen.
Utställningen jag besökte hette Röster från ett globalt Afrika. Som en liten service från mig till er följer nedan utställningens innehåll:
En kapsylväska från Nairobi, några slavberättelser, mycket Bob Marley, ett tummpiano från Namibia, Voodoo på widescreen, samt trämasker från Kongo, allt i en salig röra. Till sist uppmanades man att spela ping-pong med racketar med flaggor på, och urklippta bitar av afrikanska sedlar på pingisbollarna. I kid you not!
Resultatet blir en totalt fragmentiserad upplevelse med lösryckta citat, musik- och videoklipp huller om buller, som en postmodernistisk videoinstallation ungefär. Den som frågar efter mening, sammanhang och fakta bemöts med ett överseende leende: Lille vän, mening är ju något subjektivt som vi själva är med och skapar!
Hallå, statens kulturråd! Är det så det är tänkt, att jag som betraktare och upplevare själv är en del av konstverket? Då vill faktiskt jag också ha kulturbidrag!
torsdag, augusti 03, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Han är lika pricksäker som vanligt! Fotknölarna vart tog dom vägen?!
Världskulturmuseet känns väldigt ytligt om man nu kan säga så om ett museum. Dessutom kan man fråga sig vilken sorts turist som åker till Göteborg för att få se trämasker från Kongo! Nej, ett redigt vikingamuseum vore bättre. Gärna ett modernt och upplevelsebaserat där man kan få testa att äta röksvamp, gå bärsärk och framförallt slita järnbehån av en valkyria.
Då skulle de tyska plånböckerna öpnas.
Aber doch!! Men jag skulle nog även bjussa tyskarna på flugsvamp!
VKM borde heta postmuseet... Det är postkolonialt, poststrukturalistiskt, postmarxistiskt (kanske postneomarxistiskt faktiskt nu när jag tänker efter), postfeministiskt, postnationellt... postmodernt i största allmänhet. Så det är alltså en del av poängen att det SKA vara fragmentiserat och förvirrat. Och visst, världen (och hennes kultur) är väl sån.
Olov, rotlöst missionärsbarn ur MTV-generationen
Ahh.. Olov the Paki Baller,
Ser med spänning fram emot att höra om hur soul, kristendom, cricket och politik hänger ihop med varandra.
j.
Skicka en kommentar