I Sverige behöver man gå i skola för att lära sig snickra och bygga hus. I Kanada har man en mycket mera avslappnad inställning till utbildning inom detta område (vilket visserligen visar sig i kvalitén på mycket av det som byggs). Här kan alla starta sin egen snickerifirma, då det enda som krävs är en flanellskjorta, ett verktygsbälte och en fyrhjulsdriven truck.
Då jag var i desperat behov av extraknäck, beslutade jag mig för att frimodigt anamma nybyggarandan. Jag begav mig till närmaste secondhandaffär och inhandlade en schysst snickaroutfit. Genom vänner kom jag i kontakt med truck-buren snickare som var i behov av hjälp. På min fråga om vad för kvalifikationer som krävdes, svarade han: ”I just need a strong back and a weak mind.”
Två dagar i veckan bygger jag nu staket tillsammans med min snickarmentor Tom.
fredag, mars 10, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Maken är grön. Av avundsjuka. Han vill också ha flanellskjorta och snickarbälte och få bygga staket i Canada. Brallor har han redan. De fick han av frugan i julklapp eftersom han inrett en snickarbod i pappa Jans källare. Men det är inte riktigt lika coolt som att vara snickare på RIKTIGT. Tycker M alltså. Jag personligen tycker det är grymt att snickra meditationspallar på löpande band.
En fråga bara: har inte ni vinter nu?
Ha det bra byggare-Bob..Josh!
Vinter? Här blommar för katten påsklilijor och körsbärsträd! Hälsa maken att här finns snickerijobb så det räcker åt honom med.
Men han bör lämna alla riktiga snickarkläder hemma. Canadian snickers jobbar nämligen bäst i trasiga jeans, t-shirts med avklippta ärmar, samt trucker-kepa.
Å vilken kepa du använder vet vi ju...
Du får vara lite snäll mot alla de wannabeesnickare som läser bloggen. Men för oss andra väntar vi med otålig iver efter att få se staketet på bild.
B.D.
Skicka en kommentar