Sluta försvara religion!

Margo Ingvardsson, tidigare riksdagsledamot för vänsterpartiet, skrev nyligen en debattartikel i DN där hon argumenterade för att "barn upp till tolv års ålder bör ´fridlysas´ från religiös utövning". Stefan Swärd är en av de som reagerat mot stolligheterna i Ingvardssons förslag och även debatterat mot henne i radio.

Jag menar dock att Swärds sätt att bemöta Ingvarssons förslag ytterst sätt gynnar den sekularism som Ingvarsson företräder. Problemet med Swärds resonemang är nämligen att han oproblematiskt tycks köpa religionsbegreppet, och därmed föreställningen om att "religion" skulle vara ett avgränsat fenomen urskiljbart från andra kulturella yttringar såsom exempelvis politik. Att hävda religionsfrihet som stöd mot Ingvardssons kritik blir problematiskt då det skriver under på distinktionen mellan "religiöst" och "sekulärt". Att denna uppdelning inte håller för en närmare granskning kan väl sägas utgöra kärnan i talet om det postsekulära samhället (för kort into till detta begrepp läs Göran Rosenbergs färska artikel i SvD: Religion och politik lika med sant). 

William Cavanaugh är en av många som pekat på religionsbegreppets problem:

The first conclusion is that there is no transhistorical or transcultural concept of religion. Religion has a history, and what counts as religion and what does not in any given context depends on different configurations of power and authority. The second conclusion is that the attempt to say that there is a transhistorical and transcultural concept of religion that is separable from secular phenomena is itself part of a particular configuration of power, that of the modern, liberal nation-state as it developed in the West. In this context, religion is constructed as transhistorical, transcultural, essentially interior, and essentially distinct from public, secular rationality. To construe Christianity as a religion, therefor, helps to separate loyalty to God from one´s public loyalty to the nation-state. The idea that religion has a tendency to cause violence - and is therefore to be removed from public power - is one type of this essentialist construction of religion." (The Myth of Religious Violence, s.59)

Problemet är alltså inte bara att "religion" är en konstruktion som inte återfinns i verkligheten, utan även att det går att ana en politisk agenda bakom begreppet. Med Stanley Hauerwas ord:

Religion is the designation created to privatize strong convictions in order to render them harmless so that the alleged democracies can continue to have the illusion that they flourish on difference. (The State of the University, s.60)

Min önskan är att de som debatterar med sekularister som angriper religion i allmänhet, istället för att gömma sig bakom talet om religionsfrihet, först skulle be dem definiera vad de menar med religion. Jag tror att en mer fruktbar debatt skulle bli följden av detta; förhoppningsvis ett samtal som visar på att även föreställningen om ett neutralt sekulärt förnuft är en trosföreställning.