En ny ortodoxi

För den som är nyfiken på den teologiska skolbildning som kommit att kallas Radical Orthodoxy kan jag rekommendera denna artikel.

"Its origins lie in John Milbank's Theology and Social Theory (Blackwell, 1990), which argued that a wide variety of supposedly secular discourses (sociology, political science, literary theory and philosophy) operate with implicit theological assumptions. Moreover, these theologies present human beings as isolated individuals, God as largely irrelevant, and our salvation as dependent on correct forms of sociological analysis, psychological therapy and/or political control. Milbank argued that Christian theologians should expose the vicious theologies of these secular discourses and supplant them with virtuous theologies drawn from the biblical and patristic traditions."

Det låter väl spännande?

Myten om framsteget

"Om det ligger i modernitetens ide att det inte finns några objektiva mått på godhet, värden, då är tron på framsteget enligt ett upplyst sätt att tänka bara en trosartikel. Den kan visa sig äga lika litet rationellt berättigande som den tro som påve eller kejsare eller någon annan premodern auktoritet en gång försökt inprägla hos människorna."

- Georg Henrik von Wright

Om tillväxtfaktorer

Jag tror det var Bo Strömstedt som någon gång jämförde frikyrkan med kvällstidningarna: ”Ett personligt tilltal som handlar om vanliga människors liv, samt ett visst mått av hyllning till det spektakulära och originella.” Detta kanske i någon mån kan förklara pingströrelsens attraktionskraft. Men vad är det i pingstväckelsens budskap som gjort att den kunnat nå en sådan fenomenal succé på endast 100 år? Den frågan ställs idag i en lång artikel i SvD om Pingströrelsens tillväxt:

”Det går inte att ge ett enkelt svar på sådana frågor. En av förklaringarna ligger i pingströrelsens förmåga att på ett särskilt sätt tilltala människor från de lägre samhällsskikten. En vanligt förekommande bild i svensk historieskrivning är just den tidiga pingstväckelsen som ett verkligt alternativ till den framväxande socialdemokratin. Vad var det då som lockade dessa människor till pingstförsamlingarna? En inflytelserik tolkning pekar på ett samband mellan förfördelade grupper i samhället och ett aktivt religiöst engagemang; tanken är att religion fungerar kompensatoriskt för dem som står vid sidan av samhällets olika centrum. ”

Är det månne avsaknaden av utanförperspektivet på samhället som gör att pingströrelsen i Sverige, tillskillnad från i tredje världen, inte växer? När frikyrkan kom att utgöras av välmående, väletablerad och borgerlig medelklass, ersatte man då sin längtan efter Guds rike med en kärlek till denna världen?

Är det därför som de som fortfarande hungrar och törstar efter rättfärdighet kallas saliga?

Vardagens mysterier och Guds underverk

Anders Piltz skriver i sin bok Tidsbilder:

Den som avvisar underverk måste leta efter svar på frågor som:
Varför finns universum? Hur uppstår liv? Hur går det till när min tanke, något immateriellt, påverkar min högra arm, något materiellt? Hur kan du som läser dessa rader förstå vad jag tänker genom förmedling av språket?
Obesvarade frågor. Mirakler om man så vill.

Med dessa frågor i bakhuvudet är det svårt att förstå att det finns de som hänger upp sig på huruvida Jesus gick på vatten, eller inte. Världen är ju full av långt märkligare ting. Gränsen mellan naturligt och övernaturligt är en konstruktion!

Skönlitteratur och teologi i ljuv förening

Frikyrkan har ju dessvärre inte alltid gjort sig känd som den fria tankens och kulturens försvarare. Tvärtom så finns i kyrkans historia mörka stråk av anti-intellektualism och navelskådande självtillräcklighet. Oförmågan att ta till sig kulturella uttryck utanför den egena sfären är ju tragisk i sig, men blir än mer obegriplig då kyrkan bekänner Gud som alltings skapare. En Gud som skapade och såg att det var gott.

I en lysande debattartikel i dagens Dagen bemöter Joel Halldorf något av denna problematik i ett inlägg om den senaste boken om Harry Potter.

"Men om vi ska varna för allt som kan leda till synd, då gör vi det kristna livet krångligare än vad det behöver vara. Som ivriga kristna har vi så lätt för att sätta upp ett extra staket ”innanför lagen”, för att verkligen försäkra oss om att vi inte kommer i närheten av synden.
Vi undviker inte bara det förbjudna, utan också det som riskerar att leda oss till det förbjudna. I vissa lägen kan detta vara klokt: den som känner sina svagheter håller gärna ett extra avstånd till det som kan skada henne. Men vi bör komma ihåg att ett av fariséernas misstag just var att de konsekvent satte staket innanför lagen."

Läs hela artikeln här