Den goda döden

Etikprofessorn och prästen Erwin Bischofberger intervjuas i Dagen om vår tids fokusering på människan som aktör, vår ovilja att vara beroende av andra, och vår vilja att kontrollera döden. Läsvärt!!!

"Dagens människosyn domineras av autonomibegreppet. I dagens samhälle talar man hela tiden om människor som aktörer, men nästan aldrig om människor som personer. Aktör är den som handlar, agerar, agiterar, fattar beslut, genomför beslut."

"Men jag säger: din värdighet hör inte hemma i din autonomi. Den är helt oberoende av dina funktioner. Jämför med det här: Att inte bli antagen till högskola eller till ishockeylaget är ett aktörsbetyg, inte ett personbetyg. Det är viktigt att förstå de här sammanhangen. Du förblir en person som ska respekteras för den du är, för din egen skull. Inte på grund av det du gör utan tack vare det du är, din blotta existens."

"Men integritet, människovärde och värdighet hör hemma i personen. Jag bevarar alltid min integritet, även om jag inte längre klarar min autonomi. Autonomin kan tas över av andra. Integriteten kan inte vikarieras. Den kan bara respekteras, föraktas eller avfärdas. Man bevarar alltså sin integritet och sitt inre människovärde även om man förlorar sin autonomi."

Förr bad man Gud om beskydd från en ”bråd död”. Nu däremot betraktas bråd död snarast som en önskedöd, man vill dö snabbt och smärtfritt och helst i sömnen. Anledningen till varför man inte ville överaskas av döden var gissningsvis att det ansågs viktigt att få tid att förbereda sig för döden; att försona sig med sina fiender och med sin skapare.

Kan skillnaden i förhållningsätt till döden ha att göra med vad det är vi fruktar mest? Gud eller döden?

Chesterton vs. Socialstyrelsen: 1-0

"An imbecile habit has arisen in modern controversy of saying that such and such creed can only be held in one age but cannot be held in another. Some dogma, we are told, was credible in the twelfth century, but is not credible in the twentieth. You might as well say that a certain philosophy ca be believed on Mondays, but cannot be believed on Tuesdays. You might as well say of a view of the cosmos that it was suitable to half-past three, but not suitable to half-past four.

What a man can believe depends upon his philosophy, not upon the clock or the century."

- ur Orthodoxy av G. K Chesterton

Jag kom att tänka på ovanstående passage när jag läste en debattartikel av en jurist på Socialstyrelsen, som menar att katolske biskopen Anders Arborelius syn på aktiv dödshjälp inte är "förenlig med ett modernt samhälle".

Jag tror inte på Gud, men …

Det skall bli spännande att se vad Fredrik Lindström, Peter Englund och Caroline Krook har att säga på temat svenskars religiositet i Världens modernaste land ikväll på SVT2, 20.00.
Jag gissar dock att det riktigt intressanta samtalet kommer handla om vårt förhållande, eller rättare sagt vår icke-förhållande, till döden.

Förr bad man Gud om beskydd från en ”bråd död”. Nu däremot betraktas bråd död snarast som en önskedöd, man vill dö snabbt och smärtfritt och helst i sömnen.* Anledningen till varför man inte ville överaskas av döden var gissningsvis att det ansågs viktigt att få tid att förbereda sig för döden; att försona sig med sina fiender och med sin skapare. Kan skillnaden i förhållningsätt till döden ha att göra med vad det är vi fruktar mest?
Döden eller Gud?


* Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6), s. 23