Husförhör i den sekulära liberalismens kyrka

Den prisbelönte läraren Stavros Louca, känd från SVT:s skolprogram 9A har hamnat i blåsväder. Det har nämligen "avslöjats" att denne man som SVT kallar Sveriges bästa matematiklärare, SAMTIDIGT är "ett aktivt Jehovas Vittne och rentav församlingsledare och ansvarig för missioneringsarbete". Det är ganska roande att iaktta den kognitiva dissonans som flera journalister och tyckare nu ger uttryck för: Men, han som gav ett så intelligent och trevligt intryck - tror han verkligen att Gud har skapat universum?!?!

Nu kallas det till inkvisition i den sekulära liberalismens kyrka. Alla skall avkrävas en vetenskapliga trosbekännelse. För, menar en kolumnist: "Lika lite som en anti-demokratisk nazist som förnekar Förintelsen kan fungera som samhällskunskapslärare kan en evolutionsförnekande kreationist vara lärare i naturkunskap." En annan debattör twittrar:
"en rektor eller sjukhuschef vore nazist eller kreationist. Total konflikt med uppdraget."

Frågan infinner sig om varför inte till exempel medlemskap och engagemang i det socialdemokratiska partiet skulle göra det omöjligt att samtidigt vara en skicklig och självständig statsvetare?

Om sekularism och det sekulära

Jag läser om hur en skola i Borås anmälts till skolinspektionen för sin skolavslutning i den lokala SMU-församlingens sporthall. Eleverna uppmanades där att be en bön och sjunga två psalmer. Den anonyme anmälaren tycker att det är kränkande att skolan utövar kristna riter eftersom den ska ha en religiöst neutral hållning.

Så kan man naturligtvis tycka, ingen skall ju tvingas utföra någon annans riter. Denna hållning ger dock upphov till en mängd intressanta följdfrågor. Frågor som: Vad är en religiöst neutral hållning, och är den ens möjlig? Hur skilja mellan är religion och kultur? Är det religiöst neutralt med tomtar och lucior? Är det religiöst neutralt att sjunga "Den blomstertid"?

Vad gäller de två sista frågorna kan en av Skolverkets jurister ge lugnande ord: "Så länge det är högtidlighet, traditioner och samvaro som är huvudsyftet med firandet är det upp till skolan att bestämma vilka sånger de sjunger".

Förvirringen i den här frågan skulle sannolikt bli mindre med en fördjupad förståelse av skillnaden mellan begreppen "sekularism" och "sekulär". James K.A. Smith reder i en färsk bloggpost under rubriken "Secular" Liberal Arts Education? Or Still "Secularist? ut begreppen, och säger i korthet följande:

Den kanadensiske filosofen Charles Taylor har definierat sekularisering som en rörelse från ett klimat där tro på Gud är oproblematisk och självklar, till ett klimat där tro bara är ett val bland många. På liknande sätt har den amerikanske religionsvetaren Jeffrey Stout beskrivit sekularisering som uppkomsten av ett samtalsklimat där man inte kan utgå från att ens samtalspartners utgår från samma religiösa antaganden som man själv gör, utan att man för den sakens skull behöver överge sina trosföreställningar eller avhålla sig från att ta dem till grund för sitt agerande. Gemensamt för dessa båda perspektiv på sekularisering är att de framhåller pluralismen och ödmjukheten inför att ens eget perspektiv inte är det enda.

Att hävda att vi lever i ett sekulärt samhälle innebär enligt detta synsätt alltså inte att vi lever i ett icke-religiöst samhälle, utan att vi lever i ett pluralistiskt samhälle där ingen plausibilitetsstruktur betraktas som universell eller neutral. Detta perspektiv är väsensskilt från sekularismen som på ett doktrinärt sätt söker utrota vissa föreställningar ("religiösa") från samhället, till förmån för sin egna syn på rationalitet.

Självklart skall ingen tvingas att delta i någon annans berättelse. Men i ett pluralistiskt samhälle fyllt med olika kulturer och traditioner kommer vi alltid att exponeras för varandras berättelser och riter. Jag tror att dessa kulturella möten skulle avdramatiseras om man kunde överge myten om den neutrala och rationella berättelsen, och istället reflektera över hur ens egen berättelse egentligen ser ut.

Som så ofta säger Hauerwas det bäst:

"Liberalism, in its many forms and versions, presupposes that society can be organized without any narrative that is commonly held to be true. As a result it tempts us to believe that freedom and rationality are independent of narrative - that is, we are free to the extent that we have no story. Liberalism is, therefore, particularly pernicious to the extent it prevents us from understanding how deeply we are captured by its account of existence."

Om Skolverket och sekularismen

SR:s grävande journalistikprogram Kaliber har granskat den kristna organisationen Ny Generation. Indignationen över att det finns kristna organisationer som inte bara uppmanar kristna att vara kristna även på skoltid, utan dessutom uppmanar ungdomarna att sprida sitt budskap, vet inga gränser. Från Kalibers artikel om programmet:

"Ungdomsorganisationen Ny Generation uppmanar barn och unga att frälsa sina klasskamrater under skoltid. Deras kristna budskap sprids med hjälp av statliga bidrag. Men skolorna ska vara fria från religiös påverkan enligt läroplanen ."

"”Får jag använda dig på måndag?” Det är på måndag under skoltid som Ny Generation vill att ungdomarna ska berätta om – som de kallar det – det kristna kärleksbudskapet, för sina klasskompisar i korridorerna."

"Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, som är den myndighet som styr skolornas verksamhet. Han blir bekymrad av det han hör. – Det oroande är naturligtvis om man kommer att använda skolan som en plats för att försöka att frälsa andra elever och ha det som en plattform för en väckelseverksamhet, en missionerande verksamhet. Det är naturligtvis inte acceptabelt om det skulle bli på det sättet. Nej, skolorna ska inte användas för att frälsa andra elever, säger Claes-Göran Aggebo. För alla föräldrar måste vara trygga med den plats som de varje dag skickar sina barn till. Skolor som inte är fristående religiösa skolor, ska nämligen ha en, som det heter, icke-konfessionell verksamhet. – Det är rektorerna som måste vara uppmärksamma på den typen av inslag. Alla föräldrar ska ju kunna skicka sina barn till skolan och vara förvissade om att de inte blir påverkade av den ena eller den andra religiösa uppfattningen, säger Claes-Göran Aggebo."

Visst blir man nyfiken på Claes-Görans världsbild. En neutral värld som både kan och bör avgränsas från vissa former av tankar som stämplats som "religiösa". Aldrig har väl det postsekulära samhället känts mer avlägset ...

Som så ofta säger Hauerwas det bäst:

"Liberalism, in its many forms and versions, presupposes that society can be organized without any narrative that is commonly held to be true. As a result it tempts us to believe that freedom and rationality are independent of narrative - that is, we are free to the extent that we have no story. Liberalism is, therefore, particularly pernicious to the extent it prevents us from understanding how deeply we are captured by its account of existence."
- The Hauerwas Reader, s. 114

Om Skolverkets historiesyn

Gert Gelotte kritiserar Skolverkets förslag till ny läroplan i läsvärd ledare:

"Betydligt vidare och djupare kunskaper om kristendomen än om exempelvis hinduismen är avgörande för förståelsen av Sveriges och västerlandets religiösa,
kulturella och etiska geografi. Det innebär inte att skolan skall ta ställning för eller emot kristendomen – eller någon annan religion. Det är stor skillnad på att bejaka en identitet och att propagera för en tro.
Denna skillnad missar vänsterledaren Lars Ohly, som kan vara skolminister till hösten om det vill sig illa, Ohly tycker att Skolverkets förslag är bra, bland annat med hänvisning till kristendomens ”grumliga värderingar”. Ack ja, var uppträder inte talibaner och var gror inte fanatism?"

Hur vet vi att vi kan veta?

Skolverkets skrivelse Skolan och den vetenskapliga teorin om evolutionen från 2006-11-22 är intressant läsning. Kanske dock främst på grund av att den ger uttryck för en problematisk syn på vetenskap, eller närmare bestämt på förhållandet mellan vetenskap och tro.

Bland annat slår man fast att ”I skolan skall inte den vetenskapliga grunden ifrågasättas av trosföreställningar”, men redan i nästa mening framhåller man att ”Eleverna har rätt till en saklig och allsidig undervisning”. Man frågar sig hur eleverna någonsin kunna få en allsidig undervisning om Skolverket dikterar att ”Undervisningen i ett ämne får inte ifrågasätta eller misskreditera ämnesinnehållet i ett annat”.
En mening som den föregående innebär ju att man måste hemfalla åt ett dogmatiskt teoribyggande där allt som går emot den vedertagna världsbilden måste tystas. Knappast en god miljö för den nyfikne eleven, för att inte tala om forskaren!

Den som läst det minsta lilla kunskapsteori inser att den vetenskapliga grunden som Skolverket menar inte får ifrågasättas av trosföreställningar, vilar på just trosföreställningar. Trosföreställningar som till exempel att vi kan lita på våra sinnesintryck och tron att universum är rationellt ordnat. All vetenskap börjar med tro!

” We are living in what the sociologists call a “plausibility structure” which simply makes the Christian faith implausible.” – Lesslie Newbigin