The limits of secular discourse

Stanley Fish recenserar Steven Smith's The Disenchantment of Secular Discourse

It is not, Smith tells us, that secular reason can’t do the job (of identifying ultimate meanings and values) we need religion to do; it’s worse; secular reason can’t do its own self-assigned job — of describing the world in ways that allow us to move forward in our projects — without importing, but not acknowledging, the very perspectives it pushes away in disdain. 

While secular discourse, in the form of statistical analyses, controlled experiments and rational decision-trees, can yield banks of data that can then be subdivided and refined in more ways than we can count, it cannot tell us what that data means or what to do with it. No matter how much information you pile up and how sophisticated are the analytical operations you perform, you will never get one millimeter closer to the moment when you can move from the piled-up information to some lesson or imperative it points to; for it doesn’t point anywhere; it just sits there, inert and empty.

Om Skolverket och sekularismen

SR:s grävande journalistikprogram Kaliber har granskat den kristna organisationen Ny Generation. Indignationen över att det finns kristna organisationer som inte bara uppmanar kristna att vara kristna även på skoltid, utan dessutom uppmanar ungdomarna att sprida sitt budskap, vet inga gränser. Från Kalibers artikel om programmet:

"Ungdomsorganisationen Ny Generation uppmanar barn och unga att frälsa sina klasskamrater under skoltid. Deras kristna budskap sprids med hjälp av statliga bidrag. Men skolorna ska vara fria från religiös påverkan enligt läroplanen ."

"”Får jag använda dig på måndag?” Det är på måndag under skoltid som Ny Generation vill att ungdomarna ska berätta om – som de kallar det – det kristna kärleksbudskapet, för sina klasskompisar i korridorerna."

"Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, som är den myndighet som styr skolornas verksamhet. Han blir bekymrad av det han hör. – Det oroande är naturligtvis om man kommer att använda skolan som en plats för att försöka att frälsa andra elever och ha det som en plattform för en väckelseverksamhet, en missionerande verksamhet. Det är naturligtvis inte acceptabelt om det skulle bli på det sättet. Nej, skolorna ska inte användas för att frälsa andra elever, säger Claes-Göran Aggebo. För alla föräldrar måste vara trygga med den plats som de varje dag skickar sina barn till. Skolor som inte är fristående religiösa skolor, ska nämligen ha en, som det heter, icke-konfessionell verksamhet. – Det är rektorerna som måste vara uppmärksamma på den typen av inslag. Alla föräldrar ska ju kunna skicka sina barn till skolan och vara förvissade om att de inte blir påverkade av den ena eller den andra religiösa uppfattningen, säger Claes-Göran Aggebo."

Visst blir man nyfiken på Claes-Görans världsbild. En neutral värld som både kan och bör avgränsas från vissa former av tankar som stämplats som "religiösa". Aldrig har väl det postsekulära samhället känts mer avlägset ...

Som så ofta säger Hauerwas det bäst:

"Liberalism, in its many forms and versions, presupposes that society can be organized without any narrative that is commonly held to be true. As a result it tempts us to believe that freedom and rationality are independent of narrative - that is, we are free to the extent that we have no story. Liberalism is, therefore, particularly pernicious to the extent it prevents us from understanding how deeply we are captured by its account of existence."
- The Hauerwas Reader, s. 114

Tron i det sekulära samhället

I senaste numret av tidningen NOD, som har temat Tron i det sekulära samhället, intervjuas teologen Jayne Svenungsson med anledning av Högskoleverkets ifrågasättande av examensrätten för flera av landets teologiska utbildningar:

"Kritiserar man teologin för att de kristna perspektiven dominerar kan man kritisera historia eller filosofi för att de västerländska perspektiven dominerar. Statsvetenskapen förhåller sig också till olika politiska traditioner." ... "Parallellen skulle kunna vara att medlemskap och engagemang i socialdemokratiska partiet gör det omöjligt att samtidigt vara en skicklig och självständig statsvetare"

Högskoleverket tycks dock mena att att man inte kan stå i en tradition och samtidigt ha en kritisk distans till den. Istället förespråkar man en besynnerlig form av neutralitet. Men, som Svenungsson skriver, "de senaste 40-50 årens vetenskapsteoretiska utveckling har visat att all vetenskap, allt kritiskt tänkande, i någon mån sker inom ramen för olika traditioner eller praktiker".

Trots detta ser vi dagligen exempel på hur myten om den förmenta neutraliteten lever vidare.

När skall Högskoleverket inse att sekularismen faktiskt är en ideologi?

Artikeltips till Tobias Krantz

I en äldre artikel med namnet Schools of Thought - Why the State should´t fund MBAs skriver James K.A. Smith om statens ovilja att finansiera teologiska utbildningar på ett sätt som ger ett uppfriskande perspektiv på Högskoleverkets ifrågasättande av flera universitets och högskolors rätt att examinera studenter i religionsvetenskap och teologi.

Isn't there something quite indoctrinating about many of the programs in business at state universities, which function as a kind of novitiate, orienting students to a set of doctrines and a new worldview? Indeed, one could suggest that much that goes under the banner of "secular" education is, in fact, a kind of religious formation where students are initiated into a particular worldview -- a set of commitments that govern how they see the world and act within it. As Thomas Kuhn put it, even in the objective world of the sciences, what counts as "normal science" is really a kind of orthodoxy.

What the court's decision fails to question is the very idea of the "secular." It assumes that the secular is neutral and non-religious, whereas in fact the secular commitments of the market and political liberalism constitute a different religion. As such, the very notion of the secular is a kind of modern hangover in our postmodern world. In postmodernity, there is no secular, because there is no neutrality. Every vocation is religious in a formal sense of being committed to a particular worldview. So the supposedly radical distinction between religious and other secular vocations breaks down when we reject the very notion of the secular.

Då Högskoleverkets kritik ju långtifrån endast är en fråga om utbildning och vetenskapssyn, utan även handlar om demokrati och mångfald, så hade det varit kul att höra, inte bara hur Tobias Krantz ser på saken, utan även Nyamko Sabuni.

Missa inte Joel Halldorfs post på samma tema!

Högskoleverket och kompetensen

Högskoleverket ifrågasätter flera universitets och högskolors rätt att examinera studenter i religionsvetenskap och teologi. Sammanlagt 13 utbildningar utsattes för en fördjupad granskning. Sex av dessa utbildningar anses hålla tillräcklig kvalitet men Högskoleverket ifrågasätter rätten att utfärda examen för sju olika utbildningar.

Enligt Dagen kallar dock Pekka Mellergård, rektor på Örebro teologiska högskola, kritiken för "en politisk och ideologisk aktion. En partsinlaga som speglar tidsandan, en sorts naiv tro på neutralitet", och menar att "Hela utredningen präglas av det som dominerade universiteten på 1960-talet. Och de som gick i skolan då är antagligen de som är chefer nu och har nått toppen av sin inkompetensnivå". Ouch!

Det här kan bli en hur spännande diskussion som helst!
Jag återkommer i ämnet när jag läst Högskoleverkets rapporter.

Hur vet vi att vi kan veta?

Skolverkets skrivelse Skolan och den vetenskapliga teorin om evolutionen från 2006-11-22 är intressant läsning. Kanske dock främst på grund av att den ger uttryck för en problematisk syn på vetenskap, eller närmare bestämt på förhållandet mellan vetenskap och tro.

Bland annat slår man fast att ”I skolan skall inte den vetenskapliga grunden ifrågasättas av trosföreställningar”, men redan i nästa mening framhåller man att ”Eleverna har rätt till en saklig och allsidig undervisning”. Man frågar sig hur eleverna någonsin kunna få en allsidig undervisning om Skolverket dikterar att ”Undervisningen i ett ämne får inte ifrågasätta eller misskreditera ämnesinnehållet i ett annat”.
En mening som den föregående innebär ju att man måste hemfalla åt ett dogmatiskt teoribyggande där allt som går emot den vedertagna världsbilden måste tystas. Knappast en god miljö för den nyfikne eleven, för att inte tala om forskaren!

Den som läst det minsta lilla kunskapsteori inser att den vetenskapliga grunden som Skolverket menar inte får ifrågasättas av trosföreställningar, vilar på just trosföreställningar. Trosföreställningar som till exempel att vi kan lita på våra sinnesintryck och tron att universum är rationellt ordnat. All vetenskap börjar med tro!

” We are living in what the sociologists call a “plausibility structure” which simply makes the Christian faith implausible.” – Lesslie Newbigin