fredag, december 09, 2005

I'm coming home


Den senaste veckan har varit insane. Jag har varit med om en jordbävning, hängt med norra Ugandas stoltaste promenadorkester, besökt min första jordhydda, samt krockat med en femmeters monsterpyton. Allt slutade dock väl, möjligen med undantag för ormen.
Jo, jag har ju jobbat en del också… I synnerhet med ett demokratiseminarium för 40 politiskt aktiva kvinnor från landsbygden. Jag vet inte hur mycket som gick in då allt behövde tolkas, men när det gällde sång och dans gick det inte att stoppa dem. Enligt dessa kvinnor var ingen händelse för liten för att firas med kollektiv spontandans. Det hela kändes som att befinna sig mitt i en musikal. Har aldrig känt mig stelare.

Jag förbereder mig för att åka hem. Just nu överdoserar jag allt som jag tror att jag kommer sakna, vilket just idag kommer innebära sondmatning av mangopuré vid poolkanten.

lördag, december 03, 2005

Perspektiv

Krassliga fjäderfän, Sudoku, plastarmband, orkaner och bloggar … Funderar på vad man kommer att minnas av 2005. Känner behov av att göra bokslut och få lite struktur i flödet av nyheter och händelser, få lite perspektiv. Fast ibland undrar jag om inte distans och perspektiv är kraftigt överskattat.
Under tre månader har jag överdoserat mitt intag av CNN och BBC. Jag har lyssnad på ingående rapporter om krig, naturkatastrofer, epidemier, svält och politiska intriger. Intressant förvisso, men ganska deprimerande. Att överdosera nyheter ger mig ett distanserat perspektiv på tillvaron, vilket leder till känslor av frustration och rotlöshet. Från utkikspunkten ter sig allt smått och obetydligt.
Perspektiv och distans är motsatsen till delaktighet, passion och gemenskap. Jag börjar ana att lyckan ligger i tillhörigheten, i att höra hemma någonstans.

Med hopp om ett distanslöst 2006!