Den kanske tyngsta och mest prestigefyllda teologiska tidskriften,
Modern Theology firar sitt 25 års jubileum medelst tillbakablick och reflektion. Bland annat ger John Milbank en provocerande överblick av det teologiska landskapet, och fastslår att: "
Today, instead, it is the debate within Catholic theology that is the vital one, to such a degree that a definitively Protestant theology is now extinct".
Jag fastnade dock för Stanley Hauerwas
artikel som tar sin uttgångspunkt i Alastair MacIntyres beskrivning av det moderna universitetet:
"... the modern research university has been remarkably successful in three ways: (1) in generating research results, (2) by providing specialized and professionalized skills needed for advanced capitalist societies, and (3) by being an extremely successful business enterprise. MacIntyre argues that these are interrelated “successes” just to the extent that undergraduate education is designed to prepare students for the specializations that can make them economically able to afford, when the time comes, to send their own children to expensive universities."
MacIntyre analys är att priset vi får betala för universitetens framgångsrika specialisering, är avsaknaden av en förståelse av hur de olika akademiska disciplinerna hänger samman, eller hur de kan bidra till ett övergripande och gemensamt mål för människan. Detta medför att vissa frågor helt slutas att diskuteras inom universiteten, vilket i sin tur medför att exempelvis filosofi betraktas som perifiert. På detta sätt menar MacIntyre att universitetens specialisering är långt ifrån så oskyldig som man kanske först tror. Så långt Hauerwas sammanfattning av MacIntyre.
Hauerwas går dock vidare och drar en parallell mellan filosofins status på de moderna universitetet, och med teologin. Hauerwas menar att teologer allt för ofta diskuterar interna spetsfundigheter med varandra, och på så vis skrämmer bort den allmänintresserade läsaren eller lyssnaren.
“The very subject matter of theology is, whether we like it or not, God. The temptation, a quite understandable temptation, is to make the subject matter of theology other theologians. To be sure, discussing, analyzing, and critiquing the work of other theologians can sometimes be a way to think about what it means when we say, “God,” but it can also be a delaying tactic to avoid theology’s true and only subject."
Teologi är ingen marginell eller udda vetenskaplig disciplin, utan sannolikt den enda vetenskap som griper sig an hela människan. William Cavanaugh (för övrigt redaktör för Modern Theology) berättar i en
intervju hur han söker göra teologi för vardagen.
"What I’m trying to do is make connections between Sunday on the one hand and Monday through Friday on the other. In other words, to make connections between Church life—especially the Eucharist—and everyday life. I want to bridge the gap that shouldn’t be there but is."
Dit borde all teologi sträva!
"Secular art today has all too often lost sight of this great gift of art, to transcend the human moment in the very act of capturing it. Instead it is too full of big gestures that squelch to dust human endeavour, quite literally in the case Roger Hiorns' pulverisation of a passenger aircraft engine. I detest the cynicism about humanity that clings to the conceptual nooks and crannies of secular, ironic, postmodern art." - Shirley Dent
