Det som först fick mig att höja på ögonbrynen; att en frikyrklig ledare skriver debattartikel tillsammans med den politiska ateismens profet i Sverige, är kanske vid närmare eftertanke inte så konstigt. För efter att ha läst artikeln blir det som förenar dem framträdande. De framstår nämligen båda som opoblematiserande barn av moderniteten. Både Swärd och Sturmark tänkande tycks helt styrt av de ramar som liberalismens tankevärld erbjuder:
"Vissa former av religiös tro är förenliga med vetenskaplig grundsyn, andra är det inte. Vi vet dessutom att det finns gott om troende forskare, som förmår särskilja sin religiösa tro och sin akademiska verksamhet."
"Vi behöver kunna definiera vad som är gemensamma spelregler, men också vilka ställningstaganden som är och bör förbli privata."Signaturen Samuel sätter på Swärds egen blogg ord på vad som är mitt problem med deras artikel:
"Det sekulära är en parodi och en heresi. Det finns ingen neutral sfär där vi kan fatta beslut utan förkunskap utan värderingar, en plats där livsåskådningar inte spelar någon roll. Problemet med Swärd och Sturmarks artikel är att den inte bara förutsätter en sån sfär den till och med förespråkar en sån sfär."Milbank kunde inte ha sagt det bättre själv! Jag tror dessvärre att Swärd i detta fall gör kristenheten en björntjänst genom att i sitt "försvar" skriva under på upplysningsliberalismens falska premisser.
Jag har kanske inte direkt gjort mig känd som Claphaminstitutets varmaste supporter, men deras debattartikel i ämnet var ungefär 100 gånger bättre:
"Menar brevskrivarna att det finns något slags neutral utgångspunkt som den akademiska forskningen kan utgå ifrån, och att denna utgångspunkt i så fall med nödvändighet måste vara ateistisk? I så fall tycks de ha missat huvuddelen av 1900-talets vetenskapsfilosofiska diskussion. Positivismen är sedan länge övergiven som norm i den akademiska världen."Äras den som äras bör :)
6 kommentarer:
Mycket grumligt slutcitat, att hänvisa vagt mot någon icke närmare specificerad idedebatt är ett mycket, mycket billigt sätt att komma undan den djupare frågan. Dvs, om man kan använda tro som grunden i ett vetenskapligt resonemang.
ingenjören; klart man inte kan! Nämn en som kan vara förutsättningslös och inte vara driven av tro? Hela frågeställningen om att använda tro i det vetenskapliga sammanhanget blir ju fel. De senaste stora vetenskapsfilosoferna kritiserade alla upplysningens/modernismens epistemologiska utopiska vetenskapssyn.
Som Nietzsche påpekade för länge sedan "Det finns ingen förutsättningslös vetenskap".
/mvh
intresant påstående, och om du verkligen tar det på allvar hoppas jag du har en bra förklaring på varför det i dagsläget står ca 573127-1 i kampen mellan vetenskap och religion. (den där poängen är ifrån när man fick gallilei att erkänna att han hade fel när han påstod att jorden inte var världens mittpunkt) Kan det vara så att vetenskap och religion bara är två olika typer av tro och religionen är en extremt mycket sämre? det vore ju den logiska slutsatsen...
Det finns ingen kamp mellan vetenskap och religion, mellan tro och förnuft. Det är två olika dimensioner som inte kan jämföras. Tron är inte emot vetenskapen (rekommenderar studium påven Johannes Paulus II´s encyklika Tro och Förnuft), och vetenskapen kan varken bevisa eller motbevisa Guds existens.
tack för komplimangen. jag menar inte äras den som bör. antar att du menar Gud. Men att jag är bättre än Millbank(kanske ändå inte). Jag har redan fått höra att jag är mer socialt kompetent än han. Nej ska inte egotrippa mer här.
Ingenjören: din logik suger. Vet inte hur mycket vetenskap du har varit i kontakt med men så mycket socialt spel som ligger bakom all forskning så är den "rena vetenskapen" blått en utopi.
Sen är kampen mellan religion och vetenskap mer en produkt av dålig historieskrivning än om real fakta. Hur många vetenskapliga upptäckter har inte gjorts av religösa vetenskapsmän?
Inte heller jag ser någon konflikt mellan vetenskap och tro. Tvärtom är det ju så att vetenskap förutsätter tro; exempelvis tro på att universum är rationellt ordnat, eller den för vetenskapen nödvändiga tron att vi kan lita på våra sinnesintryck.
Så, jag skulle svara ja på Ingenjörens fråga om man kan kan använda tro som grunden i ett vetenskapligt resonemang.
Citatet av Newbigin till vänster sammanfattar till visss del mina tankar om detta.
Kul att höra era tankar!
Skicka en kommentar