"We need to invent some new form of collective activity which will be neither market, nor state beuraucracy." - Zizek
Kanske förklarar detta Zizeks intresse för den kristna berättelsen.
Del 1 , Del 2, Del 3
onsdag, november 25, 2009
Digital solidaritet?
Idag beökte jag Medieakademins årliga seminarium. Temat för dagen var den mycket märkliga frågan: Solidaritet - den nya digitala revolutionen?
Tanken var väl att belysa solidaritet utifrån ett socialt medieperspektiv eller något i den stilen, men det hela blev en aning förvirrat.
Först gav Sven-Eric Liedman ett idéhistoriskt perspektiv på solidaritet, sedan skulle moderaternas partisekreterare Per Schlingman ge ett politiskt dito. Till sist kom en korsning mellan en antropolog och en marknadskonsult och berättade hur kidsen tänkte kring solidaritet (ett ord som de förövrigt inte använder, fick vi veta). Antropologen menade att vi måste se positivt på hur ungdomar nyttjar varumärken för att kreativt skapa sig själva i den nya konsumtionskulturen. Dessvärre fick jag inte möjlighet att fråga henne om varför vi skulle vara positiva till detta. Eller vilka "vi" var, för den delen?
Under hela seminariet var det ingen som ställde den i min mening centrala frågan om VEM man skall vara solidarisk med?
Genom tiderna har ju denna fråga besvarats på olika sätt. Den kristna berättelsen har sitt svar på vem och varför man skall visa solidaritet (Luk 10:25-37), och arbetarrörelsen har sitt (proletariatet).
Men idag när de stora berättelserna tycks ha tystnat, och klassbegreppet tappat politisk relevans, vem ger då kontext och mening åt solidaritetsbegreppet. Marknaden, kanske? Kanske hör solidaritetsbegreppets försvagning samman med fragmentiseringen av samhället - vi vet inte längre med vem vi skall vara solidariska.
Några av paneldeltagarna ville ta begrepp som "Crowd clout", "Creative commons", eller nätanvändarnas vilja att dela med sig av sina alster utan att ta betalt som ett tecken på den digitala solidariteten. Men för mig låter detta som föga mer än en konsumentförening.
Jag kände dock en intensiv längtan att få avslöja vår samtids implicita metafysik eller den outalade människosyn eller "teologi" som ligger bakom de förhärskande berättelserna. Alla sociala, ekonomiska och politiska föreställningar vilar ju på någon form av metafysik. Dessa, oftast implicita, föreställningar kan antingen vara goda och fostra mänskligt välstånd och välbefinnande, eller skadliga genom att de förminskar vad det innebär att vara människa.
Vilken människosyn ligger till exempel bakom konsumtionskulturen?
Tanken var väl att belysa solidaritet utifrån ett socialt medieperspektiv eller något i den stilen, men det hela blev en aning förvirrat.
Först gav Sven-Eric Liedman ett idéhistoriskt perspektiv på solidaritet, sedan skulle moderaternas partisekreterare Per Schlingman ge ett politiskt dito. Till sist kom en korsning mellan en antropolog och en marknadskonsult och berättade hur kidsen tänkte kring solidaritet (ett ord som de förövrigt inte använder, fick vi veta). Antropologen menade att vi måste se positivt på hur ungdomar nyttjar varumärken för att kreativt skapa sig själva i den nya konsumtionskulturen. Dessvärre fick jag inte möjlighet att fråga henne om varför vi skulle vara positiva till detta. Eller vilka "vi" var, för den delen?
Under hela seminariet var det ingen som ställde den i min mening centrala frågan om VEM man skall vara solidarisk med?
Genom tiderna har ju denna fråga besvarats på olika sätt. Den kristna berättelsen har sitt svar på vem och varför man skall visa solidaritet (Luk 10:25-37), och arbetarrörelsen har sitt (proletariatet).
Men idag när de stora berättelserna tycks ha tystnat, och klassbegreppet tappat politisk relevans, vem ger då kontext och mening åt solidaritetsbegreppet. Marknaden, kanske? Kanske hör solidaritetsbegreppets försvagning samman med fragmentiseringen av samhället - vi vet inte längre med vem vi skall vara solidariska.
Några av paneldeltagarna ville ta begrepp som "Crowd clout", "Creative commons", eller nätanvändarnas vilja att dela med sig av sina alster utan att ta betalt som ett tecken på den digitala solidariteten. Men för mig låter detta som föga mer än en konsumentförening.
Jag kände dock en intensiv längtan att få avslöja vår samtids implicita metafysik eller den outalade människosyn eller "teologi" som ligger bakom de förhärskande berättelserna. Alla sociala, ekonomiska och politiska föreställningar vilar ju på någon form av metafysik. Dessa, oftast implicita, föreställningar kan antingen vara goda och fostra mänskligt välstånd och välbefinnande, eller skadliga genom att de förminskar vad det innebär att vara människa.
Vilken människosyn ligger till exempel bakom konsumtionskulturen?
tisdag, november 24, 2009
Visshet vs. Trohet
“We all have a hunger for certitude. And the problem is the Gospel is not about certitude, it’s about fidelity. So what we all want to do if we can is immediately transpose fidelity into certitude. Because fidelity is a relational category and certitude is a flat mechanical category. So we have to acknowledge our thirst for certitude, and then recognize if you had all the certitudes in the world, it would not make the quality of your life any better, because what we must have is fidelity.”Walter Brueggemann – Emergent Conversation – 2004 – Day One Part One (16:55)
via @elonje via Missio Dei
lördag, november 21, 2009
Hauerwas om liturgi
via The Work of the People
Missa inte heller denna intervju, där Hauerwas ger råd till Obama angående Afghanistan.
fredag, november 20, 2009
Habermas vs. Charles Taylor
Missa inte tillfället att lyssna till en högaktuell debatt mellan två av vår tids kanske största filosofer. Jürgen Habermas och Charles Taylor diskuterar religion och sekularitet här.
Om burkan och liberalismen ...
"Respect for difference, of course! But on condition that the different be parliamentary-democratic, pro free-market economies, in favor of freedom of opinion, feminism, the environment ... That is to say: I respect differences, but only, of course, in so far as that which differs also respect, just as I do, the said differences."
Alain Badiou, Ethics: An Essay on the Understanding of Evil. London: Verso, 2001. s.24
Can liberal democracy have a place for people who claim to know or embody 'the truth'? If it cannot, what could it possibly mean by diversity?
D. Stephen Long. Speaking of God: Theology, Language, and Truth. Grand Rapids Eerdmans, 2009. s.271
fredag, november 13, 2009
torsdag, november 12, 2009
Kom och recensera vår gudstjänst!
Har gudstjänsten blivit ett möte mellan producent och konsument?, frågade en ledande person inom pingströrelsen nyligen, och fortsatte:
Ingenstans går sekulariseringen att avläsa så tydligt som i gudstjänsten. Och aldrig blir den mer förödande. Lättsinniga och pratiga gudstjänster, dränerade på vördnad och helighet, är den främsta orsaken till att många som växt upp inom kyrkan distanserar sig från församlingen. Och till att seriösa sökare vänder i dörren. Vem vill ha en gudstjänst med fernissa från populärkulturen när allt annat redan gjorts till underhållning?
Pingstkyrkan i Jönköping tycks dock inte se problemet med gudstjänsten som ett möte mellan producent och konsument, utan uppmanar istället allmänheten att recensera deras möten.
En gudstjänst är dock ett gemensamt och aktiv firande som innebär deltagande, engagemang och involvering. Den kritiskt distanserade recensenten riskerar därför att missa hela poängen.
Frågan är väl om det spelar någon roll, enligt gängse tänkande så har ju ändå kunden alltid rätt ...
onsdag, november 11, 2009
Andlighetens plats i de offentliga rummen ...
"Moderna utvecklingsteorier menar att sekularisering leder till religiositetens försvinnande. Men idag ser vi en motsatt utveckling. Religionernas och andlighetens betydelse växer. Religionsfriheten är av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men vem har ansvaret för att skapa platser i samhället för andlighet och kontemplation? Kan en sekulär stat göra det?"Centrum för forskning om offentlig sektor vid Göteborgs Universitet bjuder in till workshop på Världskulturmuseet den 16 november under rubriken "Vem ansvar för andlighetens plats i de offentliga rummen?" Kan nog bli ganska intressant.
Spontant tänker jag mig att marknaden tar en stor del av detta ansvar i den meningen att våra köpcenter kan betraktas som "konsumptionstempel". Men det var nog inte så arrangörerna menade ...
torsdag, november 05, 2009
Samtal om yttrandefrihet och religionsfrihet
Tidningen Dagen rapporterar om en (i många stycken typisk och delvis ganska förvirrade) debatt om yttrandefrihet och religionsfrihet. Här krockar den liberala föreställningen om det sekulära samhället (företrädd av Nyamko Sabuni och Dilsa Demirbag Sten) med föreställningen om religionen som något som inte kan begränsas till en "privat sfär".
Se en videoupptagning av debatten här!
Se en videoupptagning av debatten här!
måndag, november 02, 2009
God Said It, I Interpreted It
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)