Digital solidaritet?

Idag beökte jag Medieakademins årliga seminarium. Temat för dagen var den mycket märkliga frågan: Solidaritet - den nya digitala revolutionen?

Tanken var väl att belysa solidaritet utifrån ett socialt medieperspektiv eller något i den stilen, men det hela blev en aning förvirrat.

Först gav Sven-Eric Liedman ett idéhistoriskt perspektiv på solidaritet, sedan skulle moderaternas partisekreterare Per Schlingman ge ett politiskt dito. Till sist kom en korsning mellan en antropolog och en marknadskonsult och berättade hur kidsen tänkte kring solidaritet (ett ord som de förövrigt inte använder, fick vi veta). Antropologen menade att vi måste se positivt på hur ungdomar nyttjar varumärken för att kreativt skapa sig själva i den nya konsumtionskulturen. Dessvärre fick jag inte möjlighet att fråga henne om varför vi skulle vara positiva till detta. Eller vilka "vi" var, för den delen?

Under hela seminariet var det ingen som ställde den i min mening centrala frågan om VEM man skall vara solidarisk med?

Genom tiderna har ju denna fråga besvarats på olika sätt. Den kristna berättelsen har sitt svar på vem och varför man skall visa solidaritet (Luk 10:25-37), och arbetarrörelsen har sitt (proletariatet).

Men idag när de stora berättelserna tycks ha tystnat, och klassbegreppet tappat politisk relevans, vem ger då kontext och mening åt solidaritetsbegreppet. Marknaden, kanske? Kanske hör solidaritetsbegreppets försvagning samman med fragmentiseringen av samhället - vi vet inte längre med vem vi skall vara solidariska.

Några av paneldeltagarna ville ta begrepp som "Crowd clout", "Creative commons", eller nätanvändarnas vilja att dela med sig av sina alster utan att ta betalt som ett tecken på den digitala solidariteten. Men för mig låter detta som föga mer än en konsumentförening.

Jag kände dock en intensiv längtan att få avslöja vår samtids implicita metafysik eller den outalade människosyn eller "teologi" som ligger bakom de förhärskande berättelserna. Alla sociala, ekonomiska och politiska föreställningar vilar ju på någon form av metafysik. Dessa, oftast implicita, föreställningar kan antingen vara goda och fostra mänskligt välstånd och välbefinnande, eller skadliga genom att de förminskar vad det innebär att vara människa.

Vilken människosyn ligger till exempel bakom konsumtionskulturen?

---

Dagens boktips: Graham Ward - Politics of Discipleship. (Grand Rapids: Baker Academics, 2009)