Bentley Hart on natural law

Without “specific religious or metaphysical traditions, there really is very little that natural law theory can meaningfully say about the relative worthiness of the employments of the will.” but we can talk about natural law only if there is general agreement about nature, such that there is a bond between “what is and what should be.”

Peter Leithard summarizes Bentley Harts latest article in First Things

Conor Cunningham om relationen mellan det naturliga och det övernaturliga

Anonym andlighet

De fantastiska tv-serierna House of Cards, Breaking Bad, The Wire och The West Wing innehåller alla karaktärer som deltar i så kallade 12-stegsprogram för att komma till rätta med alkohol- och narkotikamissbruk. Kanske är det bara ett kul sammanträffande, men det känns som att Hollywood använder Anonyma Alkoholist-möten som ett dramaturgiskt grepp för att förmedla en underberättelse om skuld/ansvar/förlåtelse. I AA-mötet blir ju människans totala brustenhet och hjälplöshet så tydlig, samtidigt som en stödjande gemenskap förmedlar hoppingivande vittnesbörd om att ett annat liv är möjligt. Den enskilda människans missbruksproblem fungerar ju så bra för att tydliggöra allas vår frustration över att sitta fast i destruktiva mönster, samt vår oförmåga att leva det goda liv som vi egentligen vill. Denna urberättelse om mänsklighetens dilemma har ju traditionellt förmedlats av kyrkan. Kanske är det, givet vårt populärkulturella medvetande, inte längre möjligt att låta kyrkan förmedla denna berättelse. Kanske har den minskade kyrksamheten, parat med bilden av kyrkan som en plats för lyckade människor med vackra fasader, gjort AA-möten bättre lämpad för uppgiften?

Den finaste AA-scenen jag vet kommer från The Wire. I denna scen följer Bubbles med sin kompis till ett Anonyma Narkomaner-möte som moraliskt stöd. Efter ett inledande tal av Waylon (spelad av Steve Earle) känner sig Bubbles dock själv manad att gå fram för att ta emot ett bevis på drogfrihet. Detta trots att han inte är "ren" - vilket gör scenen så hjärtskärande vacker.




En annan intressant AA-scen kommer från Breaking Bad (S04E07) och berör på ett lysande sätt relationen mellan dom och förlåtelse. Karaktären Jesse brottas med skuldkänslor över ett mord han begått, men som han inte har berättat om för deltagarna i gruppen. Istället diktar han upp en historia om att han skjutit en hund, och att han har samvetskval över detta. Jesse uppmanas då av samtalsledaren att sluta med sin självfördömelse och ge sig själv nåd. En nåd som Jesse dock inte kan ta emot eftersom han upplever att det skulle trivialisera det mord han faktiskt begått.




Jag skulle inte bli det minsta förvånad om vi får se Don Draper gå med i Anonyma Alkoholister när säsong 6 av Mad Men drar igång.

Rowan Williams vs. Richard Dawkins on religion in the 21st century

Cambridge debate on religion in the 21st century ..

Om man inte orkar med talet om "religion" i allmänhet kan man hoppa direkt till Rowan Williams anförande som börjar vid 13.30.

Hauerwas om faran med en "personlig relation" med Gud

Question: Christians often describe their faith as a "personal relationship with God." Is that a useful category for those who are looking on at Christianity and trying to figure out what it's all about?


Answer: No. The last thing in the world I'd want is a personal relationship with God. Our relationship with God is mediated. Without the church we know not God. No Israel, No God, Know Church, Know Jesus. Our faith is a mediated faith with people formed through word and sacrament. So I'd never trust myself to have a personal relationship with God.

Interview with Stanley Hauerwas

Old mysteries, and new ones ...

At first humans regarded all natural phenomena as effects of supernatural causes. In the next, ‘‘philosophical’’ stage, they explain the world by means of abstract notions—‘‘essences,’’ ‘‘faculties’’—thereby replacing the old mysteries by new ones.

- Louis K. Dupré, The Enlightenment and the Intellectual Foundations of Modern Culture (Yale University Press, 2004), 207

Milbank on fundamentalism and fideism

In the face of secular scepticism, pragmatism and positivism, many religious people tend to take refuge in the notion that there is nonetheless another source of truth enshrined in certain texts, practices and traditions. Ironically, for these texts, practices and traditions to acquire absolute authority outside the workings of human reason, they have to be regarded positivistically, in a fashion which mimics scientific positivism itself. The irrational strangely colludes with the most vigorously reduced rationalism, and often one finds that various fundamentalisms and fideisms are able happily to coexist with, and even to reinforce, the technoscientific capitalism of our day.

John Milbank och Catherine Pickstock, Truth in Aquinas (Routledge, 2001), Preface

Ward on religion

Religious studies itself may be inseparable from these logics. It is not only the child of modernity, it is the heir to the aspirations of modernity for systematizing knowledge. It is heir to the Faustian dreams and desires for total knowledge: that all practices of belief can be catalogued, and that in and through this cataloguing they become many aspects of the one religion, varieties of human spirituality.

Graham Ward, ”Review Essay: Religionists and Theologians: Toward a Politics of Difference”, Modern Theology 16, num 4 (2000): 545.

Dags för Skolverket att uppdatera sin värdegrund

Så här inför adventstid så har Skolverket gjort ett försök att tydliggöra sina riktlinjer för skolsamlingar i kyrkan. Skolverket ger sitt medgivande till sådana samlingar med förbehållet att det inte finns några religiösa inslag i ceremonin. Det är alltså inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen "förmedlar religiösa budskap".

Jag blir så klart nyfiken på hur Skolverket definierar "religiösa budskap", och på hur dessa kan tänkas skiljas från sekulära budskap. Lovisa Bergdahl påpekade i en debattartikel för en tid sedan att det tycks som att en protestantisk syn på ”ordet allena” lever stark inom Skolverket. Detta då det ”religiösa" som Skolverket invänder emot tycks begränsa sig till "inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse". En av Bergdahls poänger var att medvetenheten om kyrkorummets, symbolernas och bildernas förkunnande potential helt saknades i Skolverkets religionsförståelse. Det tycks hon ha helt rätt i!

Men så tänker jag på skolans uttalade värdegrund. Denna skall ju vila på "etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Kristen etik tycks alltså vara OK så länge den uttolkas och förmedlas av skolan själva. Men de som förvaltar den kristna traditionen, det vill säga kyrkan, får alltså enligt Skolverket inte själva uttala sig i frågan. Jag misstänker att detta har att göra med att kyrkan inte uppfattas som "neutral", utan snarare som en "religiös" ideologiproducent. Här menar jag att Skolverket behöver uppdatera sin syn på möjligheten till neutralitet, samt ideologins ofrånkomlighet.

Vad gäller frågan om hur "religiösa budskap" skall definieras, så misstänker jag att Skolverket tänker sig att dessa har med metafysik att göra. Det vill säga att religion handlar om föreställningar om hur tillvaron är beskaffad och bör vara, som inte går att verifiera empiriskt. Med en sådan syn ställs religion och metafysik förstådda som subjektiva försanthållanden, mot vetenskap förstådd som objektiva sanningar. Men, konsekvensen av en sådan förståelse av religion blir dock att alla typer av värderingar ligger illa till. Även så kallade "sekulära värderingar" som frihet, jämlikhet och broderskap blir i denna mening religiösa. Det är alltså dags för Skolverket att uppdatera, inte bara sitt religionsbegrepp, utan även sin värdegrund.

--
Läs även Henrik Ehrenberg i Aftonbladet.

För tidigare bloggposter på samma tema, se: här, och här.

Cornel West on philosophy

"You’re made in the image of God. You’re a featherless, two-legged, linguistically conscious creature born between urine and feces. Thats us. One day your body will be the culinary delight of terrestrial worms. You know that. Be honest. Put on your three-piece suit if you want to, but thats not armor against death. The question is: Who are you going to be in the meantime, in this time and space? You don’t get out of time and space alive."

- Cornel West - Hope on a Tightrope, s. 28

Taylor om Dawkins syn på tro och vetenskap

Charles Taylor skriver träffande i en fotnot till A Secular Age:

Dawkins’ reasons for believing that science can sideline religion hardly inspire confidence. They draw heavily on an oversimple distinction between “faith” and “science”. “A case can be made that faith is one of the world’s great evils, comparable to the smallpox virus but harder to eradicate. Faith, being belief that isn’t based on evidence, is the principal vice of any religion.” As for science, it “is free of the main vice of religion, which is faith.” But to hold that there are no assumptions in a scientist’s work which aren’t already based on evidence is surely a reflection of a blind faith, one that can’t even feel the occasional tremor of doubt. Few religious believers are this untroubled. 

Charles Taylor. A Secular Age. Belknap, 2007. s. 835 not 27

The myth of the Secular

Ideas är ett utmärkt radioprogram på CBC - den kanadensiska motsvarigheten till BBC. Jag upptäckte just att de i slutet av oktober kommer att sända sju program på temat The Myth of the Secular. Att döma av gäster och upplägg ser det fantastiskt intressant ut:

Monday, October 22
THE MYTH OF THE SECULAR, Part 1
Western social theory once insisted that modernization meant secularization and secularization meant the withering away of religion. But religion hasn't withered away, and this has forced a rethinking of the whole idea of the secular. IDEAS producer David Cayley talks to Craig Calhoun, Director of the London School of Economics, and Rajeev Barghava of India's Centre for the Study of Developing Societies. 

Tuesday, October 23
THE MYTH OF THE SECULAR, Part 2
The secular is often defined as the absence of religion, but secular society is in many ways a product of religion. In conversation with IDEAS producer David Cayley British sociologist David Martin explores the many ways in which modern secular society continues to draw on the repertoire of themes and images found in the Bible. 

Wednesday, October 24
THE MYTH OF THE SECULAR, Part 3
Early in the post-colonial era, politics in most Muslim countries were framed in secular and nationalist terms. During the last thirty years, the Islamic revival has dramatically changed this picture. Anthropologist Saba Mahmood talks with IDEAS producer David Cayley about her book, The Politics of Piety. 

Thursday, October 25
THE MYTH OF THE SECULAR, Part 4
The Fundamentals was a series of books, published by the Bible Institute of Los Angeles between 1910 and 1915, which tried to set the basics of Christianity in stone. Fundamentalism now refers to any back-to-basics movement. Malise Ruthven's Fundamentalism asks what all these movements have in common, in this feature interview with David Cayley. 

Friday, October26
THE MYTH OF THE SECULAR, Part 5
"All significant concepts of the modern theory of the state are secularized theological concepts." So wrote German legal theorist Carl Schmitt in a book called Political Theology. American legal theorist Paul Kahn has just published Political Theology: Four New Chapters in which he argues that the foundations of the American state remain theological. He explores this theme with IDEAS producer David Cayley.

Monday, October, 29
THE MYTH OF THE SECULAR, Part 6
In 1990 British theologian John Milbank published a five-hundred-page manifesto called Theology and Social Theory: Beyond Secular Reason. The book argued that theology should stop deferring to social theories that are just second-hand theology and declare itself, once again, the queen of the sciences. The book led, in time, to a movement called "Radical Orthodoxy." IDEAS producer David Cayley profiles John Milbank. 

Tuesday, October 30
THE MYTH OF THE SECULAR, Part 7
IDEAS producer David Cayley concludes his series with three thinkers who believe that division of the world into the secular and the religious both oversimplifies and impoverishes political and religious life. Political philosopher William Connolly argues for a richer and more inclusive public sphere; historian of religion Mark Taylor calls for a new philosophy of religion; and Fred Dallmayr presents the case for a deeper and more thorough-going pluralism.

Tune in!

Rosenberg och Jackelén om den politiska religionen

 

Konferenstips ...

Telos har just presenterat temat för nästa års konferens, Religion and Politics in a Post-Secular World:

The 21st century has been marked by both events and reflections that have explicitly challenged the long-standing liberal project of maintaining a separation between religion and politics. Not only have political conflicts become inseparable from theological and metaphysical considerations, but standard liberal claims of value-neutrality have been undermined by insights into the theological presuppositions of secular institutions. The goal of the 2013 Telos Conference will be to investigate the changing relationship between religion and politics. Possible topics include secularization and the "post-secular" turn; the theological foundations of political systems such as liberalism, socialism, and fascism; political theology; religion and the public sphere; separation of church and state; new civil forms of religious practice; the politics of religious pluralism; myth and sovereignty; theology and modernity; religion and political values; theocracy and religious law.

Ses vi New York i februari?

Om religion som möjlighet snarare än hot

Today’s political culture is characterized by a growing opposition between political secularism and religious fundamentalism. I take it this is a fruitless opposition that  can be overcome by a more thoroughgoing awareness of what it means to be secular. We can no longer act as if religion is an unequivocal explanation of the crisis of modern democracy. It might as well be the the lack of religion that threatens modern democracies by making democracy a purely formal system, without inherent value and purpose.
[...]
The secularist rhetoric that fears the presence of religion in society, is also misleading because we can not simply repeat the arguments from the nineteenth century in which both the state and the Church had a firm seat. Today’s challenge is not primarily to save the state from religion, but even more of saving the state as such. The crisis of democracy is the crisis of weak states and powerless governments. The state is not threatened more by religion, than by market parties, a failing public system and media
manipulation.

HJ Prosman. The Postmodern Condition and the Meaning of Secularity. (Ars Disputandi, 2011), 240

DN och illusionen om det opolitiska

Jag läser att DN inför en policy om att ordet "hen" inte får användas i nyhets- eller reportagetexter. DN lär motivera beslutet med att "hen" kan uppfattas som ett "queerpolitiskt ställningstagande".

Man kan naturligtvis ha olika åsikter om både hen som begrepp och om queer-teori, men att motivera ett begreppsförbud med att ordet i sig skulle vara politiskt säger något om DN:s självuppfattning och världsbild. Tydligen skall "oberoende liberal" inte uppfattas som en politisk positionering utan kanske snarare som en epistemologisk etikett som anger att man skriver från en ideologiskt neutral position varifrån man kan bedöma världen. Att DN:s påbud skulle kunna riskera att uppfattas som ett "hetropolitiskt ställningstagande" verkar inte förespegla dem.

Företällningen om att det skulle finnas ett opolitiskt språk är ett maktspel som bara gynnar dem som säger sig prata det universella språket.

Hauerwas on private faith

Milbank on Radical Orthodoxy

Konferenstips!

"Since most people assume, against naturalism, the reality of things like free will, intentionality and love, it might well be that religion, rather than scientism, will soon be generally perceived as more aligned with common sense. For if mind and soul are not readily derivable from below, must they not rather be derivable from above?"

Ses vi i Oxford nästa år?

Om den falska motsättningen mellan tro och rationalitet

One can believe that faith is mere credulous assent to unfounded premises, while reason consists in a pure obedience to empirical fact, only if one is largely ignorant of both. (...) 

But more important in some ways, it seems to me, is to stress how great an element of faith is present in the operations of even the most disinterested rationality. All reasoning presumes premises or intuitions or ultimate convictions that cannot be proved by any foundations or facts more basic than themselves, and hence there are irreducible convictions present wherever one attempts to apply logic to experience. One always operates within boundaries established by one’s first principles, and asks only the questions that those principles permit. A Christian and a confirmed materialist may both believe that there really is a rationally ordered world out there that is susceptible of empirical analysis; but why they should believe this to be the case is determined by their distinctive visions of the world, by their personal experiences of reality, and by patterns of intellectual allegiance that are, properly speaking, primordial to their thinking, and that lead toward radically different ultimate conclusions (though the more proximate conclusions reached through their research may be identical). 

What distinguishes modernity from the age of Christendom is not that the former is more devoted to rationality than was the latter but that its rationality serves different primary commitments (some of which—“blood and soil,” the “master race,” the “socialist Utopia”—produce prodigies of evil precisely to the degree that they are “rationally” pursued). We may, obviously, as modern men and women, find certain of the fundamental convictions that our ancestors harbored curious and irrational; but this is not because we are somehow more advanced in our thinking than they were, even if we are aware of a greater number of scientific facts. We have simply adopted different conventions of thought and absorbed different prejudices, and so we interpret our experiences according to another set of basic beliefs—beliefs that may, for all we know, blind us to entire dimensions of reality.

David Bentley Hart. Atheist Delusions, Yale University Press, 2009. s. 101-102