Vackert om lyssnande

Jonas Lundström skriver insiktsfullt om det goda lyssnandet:

"... lyssnande är ett riskfullt projekt. Den som lyssnar utsätter sig själv för en annans avtryck i ens liv, och detta riskerar att sätta igång processer vilkas utgång är oviss. När vi på allvar lyssnar på varandra så tar vi ett medvetet steg bort från oss själva och anstränger oss för att få en glimt av hur något kan se ut med en annans ögon.

Ett genuint lyssnande är inte möjligt med mindre än att man under en kort stund förmår skapa en viss distans till sina egna övertygelser, sina egna bekymmer, sitt eget perspektiv, sin egen livsvärld. Att lyssna är helt enkelt att bry sig om en annan, att älska, men också att inse att min egen bild av världen behöver utmanas, fördjupas och kanske också förändras. Att lyssna är att ta en paus från sig själv."