"Vi är väldigt bra på att undvika "religiös synkretism" i frikyrkan, men mycket sämre på att avslöja sekulär dito."
- Joel Halldorf
fredag, augusti 21, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Om bloggen
Bloggar jag läser
- An und für sich
- Church and postmodern culture
- Cruciform Phronesis
- Emmausvandrarna
- Faith and Theology
- Fors Clavigera
- Inhabitatio Dei
- Kolportören
- La nouvelle théologie
- Mariborchan
- On Journeying with those in Exile
- Silentium Dei
- Stalin's Moustache
- Sub Specie Aeterni
- Teologisk verkstad
- The Immanent Frame
- Theopolitical
- Theos
Bloggtoppen
Spot on:
"All understanding of reality involves a commitment, a venture of faith. No belief system can be faulted by the fact that it rests on unproved assumptions; what can and must be faulted is the blindness of its proponents to the fact that this is so." - Lesslie Newbigin
2 kommentarer:
Detta är ju en helt avgörande frågeställning som jag gärna ser att du och Joel reder ut ordentligt åt mig.
För frågan handlar ju ytterst sätt om frikyrkans existensberättigande. Är det så att en kyrka som låter sig påverkas och formas av sin (sekulära) samtid alltid är ett sämre alternativ än en som inte gör det. Är det så borde vi ju omedelbart lägga ner hela frikyrkan och konvertera till den ortodoxa. Eller finns det annat sätt att förstå frikyrkan än i termer av en sekulariserad kyrka? Vilka influenser kan vi anse inte vara sekulariserande? Grekiskan, latinet, dansbandslovsången eller marketingchurch tänkandet?
Tacksam för en utredning i detta ämne. /Gustaf Björkman
Hej Gustav,
Jag gör ett försök att förklara hur jag tänker …
Frågan för mig är inte så mycket OM kyrkan skall låta sig påverkas av strömningar i sin omgivning. Gud finns överallt och låter sitt ljus bryta fram även utanför vår indelning av tillvaron i termer av kyrkligt/ sekulärt. Att påverkan sker är i någon mening oundvikligt i det att vi alla i olika utsträckning är produkter av vår samtid.
Jag ser alltså inte påverkan av samtida strömningar som negativa per definition. Frågan är så klart VAD vi låter oss påverkas av (eller kanske viktigare, vad vi blir påverkade av utan att vi medvetet ”tillåter” det). Här behövs urskiljning för att söka medvetandegöra samtidens strömningar för att kritiskt kunna granska dem i förhållande till hur vi uppfattar evangeliet. Svårigheten här är ju som bekant att vår läsning av evangeliet tenderar att präglas av strömningar i vår samtid.
I denna urskiljning har frikyrkan oftast varit mycket vaksam vad gäller strömningar som man klassat som ”religiösa”, ex new age. Som jag tolkade Joel, var hans poäng att frikyrkan inte varit lika duktig att förhålla sig kritisk till idéströmningar som inte klassificerats som ”religiösa”, och att man mer specifikt varit tämligen okritisk vad gäller exempelvis nationalistiska strömningar (här tycks ju inte ens den ortodoxa kyrkan ha motstått nationalismens frestelse med att anamma ett nationsprefix; ex. Rysk-ortodoxa kyrkan).
Kontentan som jag ser det är att vi måste bli bättre på att uppmärksamma och kritiskt granska de strömningar som påverkar oss, oavsett om de klassas som religiösa eller ej. I synnerhet de strömningar som vi knappt uppfattar som strömningar, som tex. moderniteten, liberalismen och kapitalismen.
I strävan att vara trogen den kristna berättelsen i vårt förhållningssätt till omgivande strömningar krävs en fördjupad kristen identitet. Här tror jag att frikyrkan behöver återupptäcka och fördjupa klassiskt kristna praktiker som nattvard, bibelläsning, bön, gästfrihet, gemenskap, etc. I dessa liturgier finns resurser för att tydliggöra och stärka den kristna identiteten.
I all korthet …
Skicka en kommentar