Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund mera kända som Broderskaparna, har bytt namn. Det nya namnet lyder Socialdemokrater för Tro och solidaritet. Jag tycker namnbytet är mindre lyckat av följande skäl ...
Efter vad jag förstår har anledningen till namnbytet att göra med en önskan om att bredda sig och appellra till fler. I den mån "broderskap" upplevs exkluderande för kvinnor har jag förståelse för denna ansats. Jag läser dock att styrelseledamoten Helle Klein "ser det som helt naturligt i ett mångkulturellt samhälle att Broderskapsrörelsen öppnar upp för andra trosriktningar och inte bara vänder sig till oss kristna." Breddningen handlar alltså även om att tona ner den kristna profilen och istället fokusera på tro i allmänhet i syfte att attrahera socialdemokrater från andra religioner. Men hur intressant är tro i allmänhet? Ungefär lika intressant som politik i allmänhet, det vill säga inte alls!
Att döpa om Broderskaparna till "Socialdemokrater för Tro och solidaritet" väcker inte bara motfrågor av typen: Är inte troende välkomna i moderpartiet? Är inte alla socialdemokrater för solidaritet?, utan även den intressanta frågan om vem som inte är troende? I ett postsekulärt samhälle där insikten börjat sjunka in om att till och med moderniteten har religiösa anor och där Sturmarks Humanisterna söker bidrag som trossamfund, är tro helt enkelt en icke-fråga. Vi är alla troende, den intressanta frågan är på vad. Vilken sorts tro, vilken sorts politik? Solidaritet med vem?
Bakom namnbytet anar jag modernitetens rädsla för det partikulära; en rädsla som förknippar historia, tradition och kroppslighet med exkludering och därför söker sin tillflykt till det abstrakta och universella. Charles Taylor kallar detta fenomen för exkarnation, och beskriver det som: "the steady disembodying of spiritual life, so that it is less and less carried in deeply meaningful bodily forms, and lies more and more 'in the head'" (A Secular Age, s.771). Men om Socialdemokrater för Tro och solidaritet skall uppfattas som en intressant och unik röst i samhällsdebatten krävs ett distinkt perspektiv eller en tydlig berättelse. Tro i allmänhet är inte ett sådant. There is no view from nowhere!
---
I media: Dagen,
torsdag, juni 16, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hej!
Jag skulle inte alls beskriva det som att vi vill bredda i största allmänhet genom att tona ner det kristna och hoppas att fler vill vara med. Breddningen handlar om att det finns en hel del människor av annan tro eller religiös tradition, främst muslimer, som är med i vår rörelse. Och det finns väldigt många muslimer (och andra) som vill vara med men inte uppfattar oss som ett förbund för dem.
Vi är ett förbund av progressiva troende av olika traditioner som tillsammans vill göra samhället och socialdemokratin lite rödare och lite grönare. Sannolikheten att vi skulle bli "mindre religiösa" av breddningen av förbundet är i mina ögon rätt liten. Däremot mindre exklusivt kristna.
Sen tycker väl jag också att det namn som blev är lite av en kompromiss, för mig hade Troende Socialdemokrater känts naturligt, eller Religiösa socialdemokrater. Men dessa ord har uppenbarligen väldigt olika laddning för olika människor och har stött på motstånd. Då var det här i alla fall bättre än att inte ändra namn alls.
Men Marta, om jag förstår Josef rätt så är i så fall en rimlig följdfråga: varför överhuvud taget särskilja (exkludera) en grupp "troende" socialdemokrater? Som om inte övriga socialdemokrater var troende nog? Vad är det egentligen för någon "tro" som denna rörelse verkar för, och på vilket sätt verkar inte socialdemokratin i allmänhet för denna tro?
Petter Ölmunger
Kristen Socialdemokrat för ett globalt demokratiskt samhälle i solidaritet med muslimer och humanister och det goda livet på jorden
Jag hade föredragit namnet "Troende socialister". Men det är olika uppfattning om det är det första eller andra ordet som är "huvudordet" i sådana namnbildningar. För mig är det det första: det är gudstroende som vill vara/är socialister. (Jämför med rörelsen
"Kristna för socialism" som fanns i Norge och Sverige, efter kuppen mot Allende. Verkar död eller osynlig idag?)
Krister B Janzon
Hej Marta.
… och tack för snabb respons!
Det som var min egentliga fråga, vilket Petter uppmärksammar, är hur ni ser på värdet av att vara troende i allmänhet?
Du skriver: ”Sannolikheten att vi skulle bli ´mindre religiösa´ av breddningen av förbundet är i mina ögon rätt liten. Däremot mindre exklusivt kristna.”
Det svaret gör mig nyfiken och får mina frågor att hopa sig:
Varför är det viktigt att vara ”religiös”? Menar ni att kristna och muslimer är troende på ett sätt som till exempel medlemmar Humanisterna inte är, och vad tänker ni att denna grupp av ”troende” har att tillföra det politiska samtalet? Är det den explicita metafysiken och föreställningar om det transcendenta som ni vill åt?
Also … På er websida står fortfarande att läsa: ”Vår utgångspunkt är kärleksbudet och Guds gränslösa nåd”. Vilken kommer bli er nya utgångspunkt?
Sorry för frågebombningen :)
Allt gott,
Josef
Hej igen!
Ska försöka ge en bild både av förbundet och dess roll och hur jag ser på namnbytet och förändringen.
För det första är det viktigt att hålla i minnet att Socialdemokrater för Tro och Solidaritet är en politisk organisation, inte ett samfund. I början av 1900-talet fanns på flera håll grupper av kristna socialdemokrater som hade svårt att känna sig hemma - i arbetarrörelsen såg man med skepsis på kyrkan och de religiösa, och i kyrkan såg man med skepticism på de politiskt radikala. För att ha ett forum att driva politik utifrån sin tro och övertygelse bildades först lokala grupper, sedan för drygt 80 år sedan Sveriges Kristna Socialdemokraters förbund. Namnet Broderskap kommer från den tidning som gruppen i Örebro startade och som så småningom blev en nationell angelägenhet (och som förra året bytte namn till Tro & Politik).
Förbundet har ingen åsikt om huruvida det är "bra att vara troende". Förbundet samlar människor som drivs av tro för att göra samhället "lite rödare och lite grönare" som en slogan lyder. Det är inte upp till förbundet att avgöra vilka som tror tillräckligt mycket eller på rätt sätt för att få vara med, men syftet har ju varit att samla troende. De frågor som har stått i centrum har ju såklart varit i någon mån religionsrelaterade, som religiosfrihetsfrågor osv. Men framför allt har förbundit drivit frågor som varit viktiga för medlemmarna utifrån deras tro och det har mycket handlat om generösare asyl- och flyktingpolitik, fredsfrågor och framför allt vapenexport och olika sociala frågor. Broderskapsrörelsen var tidigt engagerade i Israel-Palestinakonflikten och många andra frågor om internationell solidaritet. Det har också gjort att en del socialdemokrater som politiskt känner sig hemma i Broderskap utan att nödvändigtvis uppfatta sig själva som särskilt religiösa också kommit dit. De är såklart välkomna men har aldrig varit förbundets huvudsakliga målgrupp.
Som jag skrev i min första kommentar så handlar det nya namnet och breddningen av förbundet framför allt om inkluderandet av muslimer. Vi har en del muslimska medlemmar sedan ett bra tag, men det är ju inte så konstigt att många muslimer tvekat inför att gå in i ett förbund för kristna socialdemokrater. Utifrån vår historia tror jag att många muslimer idag kan ha delvis samma svårighet att få plats i arbetarrörelsen som kristna hade för 80 år sen. Det r också tydligt att muslimers religionsfrihet (och medborgerliga rättigheter överhuvudtaget) är mer hotade än kristnas i Sverige idag. Det finns alltså stor anledning att arbeta tillsammans på (i alla fall mer) lika villkor.
Att webbplatsen inte uppdaterats medan alla varit på kongress hoppas jag att du har överseende med :). Men huruvida den meningen kommer ändras har jag ingen aning om. Det handlar ju i mina ögon inte om någon större politisk omsvängning av förbundet och utgångspunkten kommer nog inte ändras i någon djup bemärkelse.
Men vi har antagit en ny ändamålsparagraf, men den är rätt lång så jag skriver den i en egen kommentar. :)
/Marta
Så här är den nya ändamålsparagrafen:
§ 1 Ändamål
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet är ett förbund av grupper och enskilda vilkas övertygelse är
att alla människor är en del av Guds skapelse och äger samma mänskliga rättigheter,
att den enskildes och samhällets utveckling till frihet och rättvisa främjas när människan med respekt för sin egen och andras andlighet och tro deltar i politiken och samhällsbygget; människans kritiska tänkande liksom hennes skaparkraft är gåvor till mänskligheten,
att samhället och världen blir en bättre plats för alla, när det råder demokrati, social rättvisa, jämlikhet, nyfikenhet på olika kulturer, religionsfrihet, jämställdhet och frihet från alla former av diskriminering, ett miljöansvar som får genomslag inom alla politikområden samt en utrikespolitik som bekämpar fattigdom och stödjer folkrätt.
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet vill
utifrån maktlösas och nedtystades perspektiv skapa en praktisk politik som samlar folkflertalet för människans befrielse och delaktighet,
verka för utjämning mellan rika och fattiga och ett välstånd grundat på hållbar utveckling,
verka för fredlig konfliktlösning,
forma ett rättvist samhälle som visar omsorg om och tar vara på varje människas inneboende möjligheter,
främja folkhälsa samt minska bruket av alkohol och andra droger, och
i samarbete med Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti och tillsammans med likasinnade världen över verka för dessa grundsatser och målsättningar.
I handlingarna till kongressen finns en ganksa lång förklaring hur förbndsstyrelsen tänkt med namnbytet och breddningen av förbundet. De finns i häftet Propositioner från förbundsstyrelsen (sid 25) här: http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarrorelsen/Sveriges-Kristna-Socialdemokrater---Broderskapsrorelsen/Kongress-2011/Kongresshandlingar/
/Marta
Skicka en kommentar