Medeltiden som renässansens Andre

I mars kommer utställningen :And There Was Light till Göteborg. Över 30 orginalverk av renässansmästare som Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael kommer att visas. Det kommer säkert bli en fantastisk upplevelse!

Jag hängde dock upp mig på den ideologiska historieskrivningen i den snygga broschyren ...



"... livsvilja, glädje och ljus tog över efter medeltidens mörker och religiositet". Känns historien bekant? Den moderna tiden som med sin vetenskap stod för frihet och framsteg, avlöste medeltiden som med sin religion stod för fanatism och förtryck. Medeltiden som modernitetens Andre, typ.

Men förställningen om att perioden mellan rommarikets fall och renässansen kännetecknades av kulturellt och akademiskt mörker framstår alltmer som en ideologisk produkt av upplysningens historieskrivning. En som tagit sig an att avslöja denna myt är David Bentley Hart, i sin bok Atheist Delusions.

“My chief ambition in writing [this book] is to call attention to the peculiar and radical nature of the new faith in [the cultural] setting [of late antiquity]: how enormous a transformation of thought, sensibility, culture, morality, and spiritual imagination Christianity constituted in the age of pagan Rome; the liberation it offered from fatalism, cosmic despair, and the terror of occult agencies; the immense dignity it conferred upon the human person; its subversion of the cruelest aspects of pagan society; its (alas, only partial) demystification of political power; its ability to create moral community where none had existed before; its elevation of active charity above all other virtues” (pp. x-xi)."

Hart är inte ensam om att kritisera myten om den "mörka medeltiden" eller "the dark ages" som denna föreställda period brukar kallas på engelska. Från teologiskt håll har till exempel både Charles Taylor och Talal Asad på olika sätt bidragit till att sticka hål på den förenklade framgångsmyten. Visst var renässansen rik på konst och litteratur och vetenskapliga framsteg, men att ställa den ljusa renässansens i ett motsatsförhållande till den mörka medeltiden känns inte bara onyanserat, utan som ett uttryck för sekularistisk ideologi.

"If anything is agreed upon, it is that a straightforward narrative of progress from the religious to the secular is no longer acceptable." - Talal Asad, Formations of the Secular. s.1

...

För intressant läsning på samma tema, se Signum-artikeln Var jorden platt före Columbus?