Om vårt behov av riter

Människan är obotligt religiös. Om detta påminns jag när jag läser att två vänsterpartister i Göteborg motionerat om att utreda möjligheterna att upprätta en central byggnad med flexibel religiös tillhörighet. Ur pressmedelandet läser jag:

- En central neutral plats, värdig och stämningsfull som i grunden är ickereligiös, men som kan anpassas efter religiösa önskemål, säger Vida Ezzatpoor (V) som är borgerlig vigselförrättare.

Rimliga krav kan man tycka. I synnerhet då det är, som en av motionärerna uttrycker det, "svårt att mäta sig med de lokaler som exempelvis kyrkan, genom ett årtusende av illegitim beskattning av folket har låtit bygga runt om i staden".

Sedan infinner ju sig självklart en del frågor: Menar de att ateismen är neutral? I förhållande till vadå, i så fall? Hur ser ett ateistiskt högtidsrum ut? Men kanske viktigast, är det överhuvud taget möjligt att vara icke-religiös?

Det finns inga tomma altaren! ... eller med Bob Dylans ord: You gotta serve somebody!