söndag, maj 30, 2010

Om Skolverket och sekularismen

SR:s grävande journalistikprogram Kaliber har granskat den kristna organisationen Ny Generation. Indignationen över att det finns kristna organisationer som inte bara uppmanar kristna att vara kristna även på skoltid, utan dessutom uppmanar ungdomarna att sprida sitt budskap, vet inga gränser. Från Kalibers artikel om programmet:
"Ungdomsorganisationen Ny Generation uppmanar barn och unga att frälsa sina klasskamrater under skoltid. Deras kristna budskap sprids med hjälp av statliga bidrag. Men skolorna ska vara fria från religiös påverkan enligt läroplanen ."

"”Får jag använda dig på måndag?” Det är på måndag under skoltid som Ny Generation vill att ungdomarna ska berätta om – som de kallar det – det kristna kärleksbudskapet, för sina klasskompisar i korridorerna."

"Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, som är den myndighet som styr skolornas verksamhet. Han blir bekymrad av det han hör. – Det oroande är naturligtvis om man kommer att använda skolan som en plats för att försöka att frälsa andra elever och ha det som en plattform för en väckelseverksamhet, en missionerande verksamhet. Det är naturligtvis inte acceptabelt om det skulle bli på det sättet. Nej, skolorna ska inte användas för att frälsa andra elever, säger Claes-Göran Aggebo. För alla föräldrar måste vara trygga med den plats som de varje dag skickar sina barn till. Skolor som inte är fristående religiösa skolor, ska nämligen ha en, som det heter, icke-konfessionell verksamhet. – Det är rektorerna som måste vara uppmärksamma på den typen av inslag. Alla föräldrar ska ju kunna skicka sina barn till skolan och vara förvissade om att de inte blir påverkade av den ena eller den andra religiösa uppfattningen, säger Claes-Göran Aggebo."
Visst blir man nyfiken på Claes-Görans världsbild. En neutral värld som både kan och bör avgränsas från vissa former av tankar som stämplats som "religiösa". Aldrig har väl det postsekulära samhället känts mer avlägset ...

Som så ofta säger Hauerwas det bäst:
"Liberalism, in its many forms and versions, presupposes that society can be organized without any narrative that is commonly held to be true. As a result it tempts us to believe that freedom and rationality are independent of narrative - that is, we are free to the extent that we have no story. Liberalism is, therefore, particularly pernicious to the extent it prevents us from understanding how deeply we are captured by its account of existence."
- The Hauerwas Reader, s. 114

fredag, maj 28, 2010

Charles Taylor jämnar spelplanen ...

Dagens postsekulära text:

"Before proceeding farther, I should just say that this distinction in rational credibility between religious and non-religious discourse, supposed by (a) + (b), seems to me utterly without foundation. It may turn out at the end of the day that religion is founded on an illusion, and hence that what is derived from it less credible. But until we actually reach that place, there is no a priori reason for greater suspicion being directed at it. The credibility of this distinction depends on the view that some quite “this-worldly” argument suffices to establish certain moral-political conclusions. I mean “satisfy” in the sense of (a): it should legitimately be convincing to any honest, unconfused thinker. There are propositions of this kind, ranging from “2+2=4″ all the way to some of the better-founded deliverances of modern natural science. But the key beliefs we need, for instance, to establish our basic political morality are not among them.

The two most widespread this-worldly philosophies in our contemporary world, utilitarian and Kantianism, in their different versions, all have points at which they fail to convince honest and unconfused people. If we take key statements of our contemporary political morality, such as those attributing rights to human beings as such, say the right to life, I cannot see how the fact that we are desiring/enjoying/suffering beings, or the perception that we are rational agents, should be any surer basis for this right than the fact that we are made in the image of God."


Läs hela inlägget här!

torsdag, maj 27, 2010

Religion, kultur och hälsa

Göteborgs universitet har sjösatt forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa; ett tvärvetenskapligt samarbete mellan kulturvetare, statsvetare och teologer som problematiserar kultur och hälsa i ett existentiellt sammanhang. Upplägget och anslaget ser fantastiskt intressant ut:
"Forskningsprogrammet utmärker sig i jämförelse med inom-disciplinära studier genom att inte förstå religion och livsåskådning som en separat sfär vid sidan av kultur, hälsa och politik utan i stället undersöka religion som intimt förknippat med kultur, hälsa och politik och som förmedlat genom dessa."

Intressanta frågor i urval:

Vilken betydelse har kulturyttringar och fiktiva berättelser för att påverka människors existentiella värderingar?

Vilken roll spelar statsmakten för upprätthållandet eller undermineringen av livsåskådningar och därmed för medborgarens livsval?


Ett forskningssammanhang att drömma om ...

måndag, maj 24, 2010

Dagens tweet ...

... kom ifrån @PaulTripp:

"Most dangerous idols are the one that are easily Christianized, the most dangerous lies are the ones that easily theologized."

tisdag, maj 18, 2010

Tro det eller ej

På tal om David Bentley Hart och kritik av den nya ateismen, så finner man i senaste nummret av First Things en lång men läsvärd artikel av just David B. Hart, om just den nya ateismen.

Se även detta videoklipp för mer av Harts kommentarer på samma tema.

måndag, maj 17, 2010

Det sekulära är religiöst

James K.A. Smith förklarar i ett inlägg hur han skulle gå tillväga, om han mot all förmodan, skulle skriva en bok där han gick i dialog med den nya ateismens förespråkare:

If I were to ever pen a volume in the ballpark of these debates (which I won't), I'd want to call into question the terms of the debate itself. That is, I'd want to try to put the secular fundamentalist (e.g., Dawkins, Hitchens) back on his heels by trying to show the extent of his own religion, the extent of his own deep faith commitments, his fundamental trust in a story about the world (whether that story be liberalism or naturalism or what have you). In short, the move would be to first call into question the very suggestion that there's a distinction between the religious and "the secular." The goal would be to push the secularist to the point of that Wittgensteinian bedrock at which his spade is turned and he has to confess, "This is simply what I do." Here we'd hit upon the secularist's prayer and confession: this is what I trust, this is what I believe--this is my confession, my religion.

Then the playing field is leveled: it's no longer a matter of the "rational," secular scientist pointing up the irrationalism of the "religious" believer. Rather, it's always already an inter-religious dialogue. The secular is religious.

Så jämnas en spelplan!

Hauerwas om gemenskap

Ett lysande klipp där Hauerwas bland annat förklarar varför han inte är intresserad av en personlig relation med Gud:

Friendship and Community from CPX on Vimeo.

söndag, maj 16, 2010

Bentley Hart om frihet och det goda livet

David Bentley Hart är en framstående ortodox teolog, filosof och samhällsdebattör som bland annat uppmärksammats för sin bok Atheist Delusions. Den som är nyfiken på Bentley Hart bör kolla in dessa korta videointervjuer!

I ett av dessa klipp talar han belysande om två konkurrerande föreställningar om frihet och det goda livet:

Ethics and the good life from CPX on Vimeo.

"(Modern notions of freedom) defines freedom not in the classical sense as the power of a being to realize its nature by growing into greater conformity with the good as such. We don’t assume we have a nature, we don’t assume the good as such is anything other than a cultural construction. Rather freedom consists in the unrestrained spontaneous power of the self to construct for itself the ends it desires. And then to pursuit them with as little interference as possible to the greatest extent of its power. If that is true, if we are working with that model of freedom, the pretense that there is some obviously self-evident system of ethics out there that all rational people will agree on because it is good for us is absurd."

lördag, maj 15, 2010

Om Gud är för oss ...

Debatten om yttrandefrihetens och religionsfrihetens gränser går vidare. Den gångna veckan med Lars Vilks och en bokbålsivrande vetlandapastor i centrum.

Efter omfattande kritik försöker sig nu bokbålspastorn, Holger Nilsson, på en pudel och förespråkar debatt i torgmötesform. Nilssons upplägg är lika enkelt som genialt:
- Den ena talarstolen ska vara avsedd för dem som vill tala för Gud och hans ord och den andra talarstolen ska vara avsedd för dem som vill tala för Gardell och hans budskap.
I ena talarstolen ställer sig alltså de som är på Guds sida och läser Bibeln som det står, och i den andra de som är emot Gud och har feltolkat bibeln. På detta vis ordnas getterna in till vänster och fåren till höger redan här och nu, fast utan tålamodsprövande och självransakande väntan på att vi en dag skall se klart. Det är ju trots allt enklare att veta än att tro ...

Bibelord för dagen:
”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.”
(1 Kor 13:12)

Musik för dagen:

måndag, maj 10, 2010

Hauerwas om Hauerwas

söndag, maj 09, 2010

Vem har ansvaret för naturen?



De senaste tiden har jag funderat och bloggat en del om relationen mellan natur och kultur; om naturen som ett hot mot människans frihet eller föreställda allmakt, och om att vi lever i en tid när när vi både har makt över naturen och samtidigt är mer utelämnade till den än någonsin.

Den som trodde att skogspromenader var en harmlös sysselsättning utan vare sig risk eller spänning, har nyligen fått anledning att tänka om. Bortsett från det tragiska faktum att en äldre dam faktiskt dog, så finner jag reaktionerna efter incidenten med det fallande trädet i Botaniska trädgården, om inte roande så i varje fall tankeväckande.

Vad jag uppfattar som smått komiskt är hur vi i vårt civilicerade, högteknologiska och landstingstrygga samhälle på något sätt lyckats förtränga, inte bara att naturen inte låter sig kontrolleras, utan även att vi inte kan ta ansvar för något som vi inte kan kontrollera.

Utanför ingånganrna till Botaniska finns numera skyltar som upplyser om att "vistelse i reservatet sker (...) , särskilt vid blåst, på egen risk". Det finns alltså ingen myndighet som tar på sig ansvaret för att naturen är ... natur. Ur GP:s artikel:
"När det gäller ansvarsfrågan är läget oklart. - Jag ska inte säga att vi inte har ansvar. Vi måste reda ut det här tillsammans med Länsstyrelsen och andra berörda parter, säger Mari Källersjö.
(...)

- Det finns ingen misstanke om brott. Som det ser ut nu kan jag inte se att det finns någon person som varit försumlig, säger Helliksson.

Från polisens sida görs den slutliga bedömningen av händelsen på Kriminalpolisenheten dit handlingarna kommer att skickas.

Polisens avspärrningar vid olycksplatsen har hävts men Botaniska trädgården kan inte garantera att området är ofarligt.

– Det är inte helt säkert att vistas där när det blåser, säger förvaltningschef Mari Källersjö efter dödsolyckan i vitsippsdalen.

När jag läser ovanstående tänker jag på Zizeks kommentar: We like to feel guilty because that suggests everything depends on us.

Newsflash: Naturen är oberäknerlig och farlig och följer inte kommunens lokala ordningsstadga. Naturen är inte vår mor, utan en force majeure. Eller med Chesterton, vår lillasyster:
"If you want to treat a tiger reasonably, you must go back to the garden of Eden. For the obstinate reminder continues to recur: only the supernaturalist has taken a sane view of Nature. The essence of all pantheism, evolutionism and modern cosmic religion is really in this proposition: that Nature is our mother. Unfortunately, if you regard Nature as a mother, you discover that she is a stepmother. The main point of Christianity was this: that Nature is not our mother: Nature is our sister. We can be proud of her beauty, since we have the same father; but she has no authority over us; we have to admire, but not to imitate."
- Chesterton. Orthodoxy. New York: Doubleday. s. 115

tisdag, maj 04, 2010

South Park om fundamentalism

I en kulturkommentar i dagens GP (ej på nätet) skriver Kristoffer Viita med anledning av att Comedy Central valt att censurera ett South Park-avsnitt som visade profeten Muhammed i en björndräkt. Viita påpekar bland annat att South Park vid tidigare tillfällen avbildat Muhammed utan någon mediestorm till följd. Men South Park driver inte enbart med traditionell religion:
"... med Go God Go (2006) ville satiren markera respekt för religionens betydelse. Avsnittet utspelar sig i en framtid där religioner är utrotade. Som en följd krigar istället olika extrema ateistgrupper om vems vetenskap som är störst och vilka ismer som är mest rationella."
Spot on! Lyssna till South Park-skaparnas kommentarer till Go God Go episoden här!

lördag, maj 01, 2010

Om den övernaturliga naturen

Hos Silentium Dei hittade jag en läsvärd text av av den ortodoxe teologen Alexander Schmemann som kritiserar den märkliga uppdelningen mellan "andligt kontra materiellt, sakralt kontra profant, övernaturligt kontra naturligt":
... ingenstans i Bibeln finner vi den kategoriklyvning, som självklart strukturerar alla våra sätt att närma oss religionen. I Bibeln är maten, som människan äter, och den värld som hon måste ta del av för att leva, given henne av Gud, och given till gemenskap, kommunion, med Gud. Världen som människans föda är inte "materiellt", begränsat till kroppens funktioner, inte något skilt från och motsatt de specifikt "andliga" funktioner som förbinder människan med Gud. Allt som existerar är Guds gåva till människan, och allt detta existerar för att göra Gud känd för människan, för att göra människans liv till gemenskap, kommunion med Gud. Det är den gudomliga kärleken, som blivit till bröd, till liv för människan.
Det finns ingen sfär av tillvaron som kan avdelas såsom skild från eller oberoende av Gud. Därför blir det för mig märkligt när kristna talar om "naturliga rättigheter". Som om vi inför Gud kunde hävda rätten till något. Som om inte allt var givet av nåd ...

Med Lagerkvist:
Allt är nära, allt är långt ifrån. Allt är givet människan som lån.